Agrivoltaiska system kan ge dubbel skörd i Sverige

Agrivoltaiska system där solpaneler och jordbruk delar samma mark kan fungera bra i Sverige, enligt en ny studie från Mälardalens universitet. Lantbrukare kan få intäkter från egen elproduktion samtidigt som vissa grödor gynnas av solpanelernas skugga.

I ett agrivoltaiskt system är solpanelerna monterade på speciella stödstrukturer som gör det möjligt för maskiner att bearbeta jorden och för luft och regn att nå den. Det innebär att samma hektar mark kan producera både mat och elektricitet. Flera grödor, som potatis, sallat, spannmål och bär, tål eller gynnas av viss skuggning – särskilt under varma somrar och vid torka. Skuggningen kan minska stress hos växterna, bevara markfukt och minska behovet av bevattning.

För svenska lantbrukare kan modellen ge extra intäkter från elproduktion, samtidigt som den kan minska vattenförbrukningen och ge en stabilare produktion på lång sikt. Agrivoltaiska system globalt kan generera enorma mängder energi, vilket minskar konflikter med jordbruksproduktionen. Skalas tekniken upp i Norden beräknas den kunna bidra både till elektrifieringen av samhället och till målen om fossilfri energi.

Vissa hinder finns dock. Agrivoltaiska installationer är ofta dyra att bygga. Fortfarande saknas standarder och svenska riktlinjer för hur marken ska klassas. Mer forskning behövs också om vilka grödor, panelhöjder och system som bäst passar nordiska förhållanden. Slutligen hindras den största potentialen när det gäller elproduktion av problem som rör närhet till tillgängliga kraftledningar och tillgänglig nätkapacitet.

I flera europeiska länder har tekniken redan tagit fart. I Sverige testas den i begränsad skala.