Oktober 2024 års DANA-händelse, ett isolerat höghöjdstrycksystem, inträffade mellan slutet av oktober och början av november, matat av ett överhettat Medelhav. De höga havstemperaturerna spelade en nyckelroll i nederbördens intensitet, med Nordatlanten också exceptionellt varm, vilket bidrog till större fukttillgång. Nederbörden på händelsedagen skulle ha varit upp till 40 % lägre utan de ovanligt varma haven, och Nordatlantens bidrag ökade episodens intensitet med 15 %.
I Turís föll mer än 700 liter per kvadratmeter regn på 24 timmar, vilket översteg den genomsnittliga årliga nederbörden på det spanska fastlandet. Avancerad tvådimensionell hydraulisk modellering av ravinerna Poyo–Torrent och Poçalet–Saleta avslöjade flödeshastigheter på upp till 8 m/s och svarstider på mindre än en timme mellan källområden och tätbefolkade områden. Motorvägen V-31 genererade bakvatteneffekter som förvärrade översvämningarna uppströms.
Floder, raviner och wadis evakuerade vatten och sediment till havet, medan översvämningsslätter vidgade flodbäddar, dissipade energi och lagrade vatten tillfälligt. Ett verktyg baserat på hydraulisk kraft utvecklades för att identifiera banor för energiska överströmningsflöden och hjälpa till att lokalisera försvunna personer. Väderprognoser förutspådde en stor storm men misslyckades med att exakt ange var och när kraftigt regn skulle falla.
Enligt en studie fångar klimatmodeller korrekt effekten av en varmare atmosfär som håller mer fukt, men har svårt att representera förändringen i atmosfäriska cirkulationsmönster orsakade av mänskliga utsläpp, vilka avgör var regn faller. I södra Europa simulerar klimatmodeller endast cirka 10 % av den observerade cirkulationsdrivna nederbördstrenden. Lei Gu från University of Oxford och kollegor analyserade vinterregnmönster över norra halvklotet från 1950 till 2022 och studerade påverkan av en varmare atmosfär och förändrade cirkulationsmönster.
Resultaten, publicerade i tidskriften Nature, indikerar att förbättra förmågan att separera naturlig variation i vindmönster från människodriven klimatkris är centralt för att förbättra regionala nederbördsprognoser och ge förvarning om extrema händelser, vilket kan hjälpa till att förhindra tragedier som Valencia. Multisensor fjärranalys med Sentinel-1, Sentinel-2 och Landsat 8 var avgörande för att noggrant avgränsa översvämningsområden och bedöma socioekonomiska effekter. Viktig infrastruktur som sjukhus, skolor, transportkorridorer och jordbruksmark äventyrades, med peri-urbana zoner och jordbruksområden särskilt utsatta, vilket speglar risker från snabb stadsutbredning på översvämningsbenägna slätter.
I Valencia återstod 100 000 vrakade bilar att omhänderta efter översvämningarna. Sådana extrema klimatprocesser kommer sannolikt att inträffa oftare i framtiden på grund av antropogen klimatförändring. Dödssiffran har rapporterats olika i olika källor, med vissa som anger över 230 döda och andra minst 205, möjligen på grund av varierande rapporteringstider.
De långsiktiga socioekonomiska effekterna på drabbade samhällen och infrastruktur förblir osäkra, liksom de specifika förbättringar som behövs i klimatmodeller för att bättre förutsäga förändringar i storskaliga vindmönster.