När vi publicerar — och när vi inte gör det
Reed publicerar en artikel bara när minst ett av följande gäller för den underliggande händelsen:
- Två eller fler oberoende källor har rapporterat den.
- En myndighet, officiell instans eller institutionell källa har rapporterat den — domstolshandlingar, polisrapporter, riksdagsbeslut, EU-institutioner, statistikmyndigheter, tillsynsmyndigheters underlag och liknande.
En enskild icke-officiell källa räcker inte. Pipelinen släpper händelsen innan något utkast skrivs. Vi missar hellre en story vi kunde haft än publicerar en byggd på tunt underlag.
Källor räknas som oberoende när de är separata publikationer under separat redaktionellt ansvar. Två tidningar som kör samma TT-text räknas som en källa. Public service-bolag (SVT, SR, BBC, NRK, DR) behandlas som etablerade medier; de behöver en till källa.
Undantaget åt andra hållet: när en händelse blir en del av en pågående story får varje uppdatering en djupare granskning med webbresearch och fullständig kontroll på påståendenivå — typiskt 15+ källor — oavsett hur många publikationer som täcker det senaste.
Hur säkra vi är på varje faktum
Varje påstående Reed publicerar har en säkerhetsmarkering som avgör hur det skrivs ut i artikeltexten. Markeringen sätts av kod baserat på källblandningen bakom påståendet — inte av modellen som skriver prosan.
| Säkerhet | Vad det betyder | Så här skrivs det |
|---|---|---|
| Hög | Två eller fler olika källkategorier är överens. | Tre personer skadades. |
| Medel | Två eller fler källor i samma kategori, eller en officiell källa. | Enligt polisen skadades tre personer. |
| Låg | En enskild icke-officiell källa. | Aftonbladet rapporterar att tre personer skadades. |
| Omtvistad | Källor motsäger varandra. | Polisen säger tre skadade. Vittnen säger fem. |
Du kan se säkerhetsmarkeringen för varje mening genom att klicka på transparensknappen på vilken Reed-artikel som helst.