De flesta nyhetsmedier ber dig lita på dem. Vi ber dig granska oss.

Det är inte en slogan. Det är ett designbeslut. Varje artikel Reed publicerar har en transparens-panel som visar exakt hur våra artiklar skapas. Vilka källor vi använt, vilka steg vi tagit, vad vi vet och kan bekräfta, men också vad vi inte vet. Den här artikeln beskriver hur den processen fungerar.

Från källa till artikel

Reed bevakar över 1 000 nyhetskällor. När något händer i världen skriver ofta tiotals medier om samma händelse. Ibland med samma fakta, ibland med olika, ibland med motsägelsefull information.

Vår process ser ut så här:

Först samlar vi in rapportering från alla källor som skriver om en händelse, sedan gör vi ett kluster av artiklarna. Vi identifierar vilka artiklar som handlar om samma sak. Därefter extraherar vi fakta, plats, tidpunkt och inblandade personer ur det samlade materialet. Vi gör research -- bakgrundsinformation om personer, organisationer och platser som nämns. Sedan skriver vi vår egen artikel baserad på det samlade underlaget. Till sist granskar vi vår egen text mot källmaterialet, oberoende av skrivprocessen.

Det sista steget är det viktigaste: vi faktagranskar oss själva.

Två-käll-principen

Reed publicerar inte en artikel baserad på en källa. Vi kräver minst två oberoende källor innan vi publicerar. Med ett undantag: officiella myndighetsuttalanden, eftersom de i sig utgör primärkällor.

Det betyder att vi ibland är långsammare än andra. En händelse som bara en tidning rapporterat om publiceras inte hos oss förrän fler källor bekräftar den. Det är en naturlig konsekvens av hur vi arbetar -- vi publicerar hellre rätt än snabbt.

Faktakontroll med RAG-granskning

När en artikel är skriven går den genom en automatisk granskning som fungerar oberoende av skrivprocessen. Systemet extraherar de centrala påståendena i artikeln och söker sedan efter stöd i källmaterialet.

Detta görs genom så kallad RAG-granskning (Retrieval-Augmented Generation), en process där systemet självständigt söker igenom det faktiska källmaterialet för att hitta stöd, eller brist på stöd, för varje enskilt påstående. Det är alltså inte samma AI som skrev texten som granskar den, utan en oberoende process som matchar påståenden mot originalrapporteringen.

Varje påstående bedöms som bekräftat, obekräftat eller omstritt.

Om granskningen hittar problem finns tre möjliga utfall: artikeln godkänns, artikeln skrivs om med korrigeringar, eller artikeln eskaleras för manuell granskning. En artikel får skrivas om högst två gånger. Går den inte igenom efter det går den till manuell granskning.

Det betyder att vi aldrig publicerar något som inte klarat vår egen faktagranskning.

Fem konfidensgrader

Alla informationskällor är inte lika säkra -- det vet alla som läser nyheter. Men sällan visas det. Reed visar det.

Varje artikel har en konfidensgrad på en femgradig skala:

• Bekräftad -- Flera oberoende källor, verifierad information.
• Hög -- Officiella källor, samstämmig rapportering.
• Medium -- En primärkälla, rimlig men inte oberoende verifierad.
• Låg -- En enda källa, motstridiga uppgifter finns.
• Obekräftad -- Cirkulerar men inte verifierad.

Vi tror att det är bättre att publicera en nyhet med tydlig låg konfidens än att inte publicera den alls -- under förutsättning att läsaren verkligen vet vad den får.

Vad vi inte vet

Det här är kanske det viktigaste avsnittet i varje Reed-artikel, och det mest ovanliga.

Varje artikel har ett avsnitt som heter "Vad vi inte vet". Det listar de frågor vi inte kunnat besvara (om sådana finns), de uppgifter vi saknar, de perspektiv som saknas i rapporteringen.

Det var ett medvetet designbeslut. Journalistik handlar inte bara om vad som hänt. Det handlar om vad vi faktiskt kan vara säkra på, och att vara ärliga om gränserna för vår kunskap.

AI med öppna kort

Reed använder AI i varje steg av sin redaktionella process. Från att identifiera händelser i källmaterial till att skriva artiklar, extrahera citat och kontrollera fakta i den färdiga texten. Vi vet att det väcker frågor -- kan man lita på AI-genererad journalistik?

Vårt svar är att man inte ska behöva lita på oss. Man ska kunna granska. Varje artikel visar vilka steg som togs och vilka källor som ligger till grund. Om något är fel ska du kunna se var felet uppstod.

De flesta nyhetsredaktioner som använder AI i någon mån (vilket är de flesta) berättar inte om det för sina läsare. Vi gör tvärtom. Inte för att vi måste, utan för att vi tror att transparens är det enda sättet att förtjäna förtroende.

Hur vi hanterar fel

Vi kommer att göra fel. Varje redaktion gör det. Skillnaden är vad som händer sedan.

Varje artikel har en ändringslogg som visar hur texten har utvecklats över tid. Om vi korrigerar ett faktafel syns det. Om nivån av konfidensgrad ändras syns det, och om ny information tillkommer syns även det.

Vi raderar inte fel. Vi visar dem.

Vad vi inte gör

Vi tar inte ställning politiskt. Reed försöker inte övertyga dig om något. När en nyhet rapporteras olika av olika medier försöker vi identifiera vad som är gemensamt -- det som troligen stämmer -- och vara tydliga med vad som är omstritt.

Vi säljer inte din uppmärksamhet. Reed har inga annonser. Ditt beteende i appen används för att ge dig mer relevanta nyheter -- inte för att visa dig mer relevanta annonser.

Vi gömmer inte hur vi arbetar. Om du undrar hur en specifik artikel skapades, öppna transparenspanelen. Allt finns där.

Granska oss

Vi ber inte om ditt förtroende. Vi ber dig att titta på hur vi arbetar och bedöma själv.

Öppna en artikel. Öppna transparenspanelen. Titta på källorna. Läs vad vi vet -- och vad vi inte vet. Jämför med originalkällorna om du vill.

Det är hela poängen med Reed.

För ett par år sedan hittade vi en utbränd bil på vår gata. Brandrester på asfalten, polisavspärrning, grannar som stod och tittade. Ingen visste vad som hade hänt.

Så vi gjorde det alla gör: öppnade lokaltidningen. Ingenting. Vi scrollade förbi löpsedlar om en artists nya singel, en debattartikel om pensioner, en krönika om vardagsstress. Nyheten om den utbrända bilen, rakt utanför vårt hem, fanns begravd någonstans på sida elva, om den alls fanns.

En liknande sak hände med en vän till oss som bor nära ett fängelse. En fånge hade rymt. Det stod i lokaltidningen, men under globala nyheter och opinionstexter. De fick reda på det först efteråt.

Det där är poängen. Det är inte att lokaltidningar gör ett dåligt jobb. Det är att "lokalt" inte betyder samma sak för dig som för alla andra i din stad.

Samhällsviktig information på individnivå

Din lokaltidning visar dig nyheter för din stad. Men din stad är stor. Och det som händer på din gata, i ditt kvarter, vid din skola, det är viktigare för dig än det någonsin kan vara för någon som bor två mil bort.

En utbränd bil på din gata är en 10 av 10 i relevans för dig. För någon på andra sidan stan är det knappt värt en notis. Men dagens nyhetstjänster behandlar er lika.

Vi byggde Reed för att lösa det. Reed vet var du är och bedömer varje nyhet på fem geografiska nivåer: gata, kvarter, stad, region och land. Om något händer nära dig som är viktigt på lokal nivå, även om det inte är en toppnyhet på stadsnivå, ser du det först.

På sikt vill vi kunna skicka en notifikation till dig om någon rymmer från fängelset i ditt område. Inte till hela staden. Till dig, för att du bor där.

Det är vad vi menar med samhällsviktig information på individnivå.

Nyheter först, rekommendationer sedan

De flesta nyhetsappar och sociala plattformar optimerar för engagemang. De visar dig det du vill se, inte det du behöver veta. Resultatet är filterbubblor och en känsla av att vara informerad utan att faktiskt vara det.

Reed gör tvärtom. Först visar vi dig de viktigaste nyheterna för dig baserat på var du befinner dig och vad som händer i världen. Det är kärnan. Den rubbas aldrig.

Sedan, när du har tagit del av det viktigaste, lutar vi flödet försiktigt mot ämnen vi tror intresserar dig. Sport, teknik, en specifik politiker, ett företag. Men aldrig mer än 15–25% av ditt flöde. Jämför det med en streamingtjänst som rekommenderar 80% av sitt innehåll. Vi reserverar också 18% av flödet för ämnen utanför dina vanliga mönster, så att du inte fastnar i en bubbla.

En missad filmrekommendation spelar ingen roll. En missad nyhet kan göra det.

Syntes, inte aggregering

Reed är inte en plats som samlar rubriker från andra tidningar och skickar dig vidare. Det är vad aggregatorer gör: Google News, Flipboard, liknande tjänster. Innehållet tillhör någon annan och du skickas någon annanstans.

Reed fungerar mer som en nyhetsbyrå. Som Reuters eller TT. Vi samlar in rapportering från över 1 000 källor, klustrar artiklar som handlar om samma händelse, och skriver vår egen rapportering baserad på det samlade materialet. Sedan granskar vi vår egen text med oberoende faktakontroll mot källmaterialet.

Skillnaden är att när du skriver ditt eget innehåll kan du visa exakt hur det skapades. Och det är precis vad vi gör.

Vad hände egentligen?

När något händer i världen rapporterar olika medier det på olika sätt. Ibland för att de har olika information. Ibland för att de har olika perspektiv. Ibland för att de medvetet vinklar.

Reed försöker skära igenom det. Vår ansats är enkel: vad har hänt, hur säkra är vi på att det har hänt, vad vet vi inte, och hur vet vi det vi vet?

Om en tidning med en politisk lutning säger A och B, och en tidning med den motsatta lutningen säger B och C, då kan vi med viss säkerhet säga att B stämmer. Vi tar inte ställning. Vi försöker inte övertyga dig om något. Vi visar vad vi vet och hur vi vet det.

Varje artikel har en transparenspanel som visar källor med tidsstämplar, fem konfidensgrader från obekräftat till bekräftat, vad vi inte vet, och hur artikeln skapades.

AI med öppna kort

Reed är en AI-driven nyhetsredaktion. Vi använder AI i varje steg, från att extrahera händelser ur källmaterial till att skriva artiklar och faktakontrollera dem.

Vi tror att AI har en plats i journalistiken. Men vi tror också att hemlighetsmakeriet kring AI i medier är ett problem. Många redaktioner använder AI idag utan att berätta det för sina läsare. Vi gör tvärtom.

Transparensen är inte en extrafunktion. Det är kärnan i hur Reed fungerar.

Utan barriärer

Reed har inga annonser. Ingen inloggning krävs. Ingen betalvägg.

Vi tror att grundläggande nyhetsrapportering, att veta vad som händer i din värld, inte ska kräva att du ger bort dina data eller öppnar din plånbok. Det är ett medvetet val, inte en brist på affärsmodell.

Vad vi bygger mot

Just nu är Reed en app för svenska nyheter. Men visionen är större.

Vi vill bygga världens största nyhetsorganisation, inte genom att anställa tusentals journalister, utan genom att kombinera AI-syntes med distribuerad rapportering. Föreställ dig att vem som helst kan bidra med information från sin plats i världen, och att den informationen verifieras, syntetiseras och publiceras med full transparens.

Från den minsta byn till Europaparlamentet.

Det är en lång väg dit. Men varje steg börjar med samma princip: den viktigaste nyheten för dig ska nå dig först, och du ska alltid kunna granska hur vi vet det vi påstår oss veta.

Pröva själv

Reed finns på App Store för iPhone. Ladda ner, läs en artikel, öppna transparenspanelen.

Granska oss. Det är hela poängen.

---

Reed News är en oberoende svensk AI-driven nyhetsredaktion. Frågor? hello@reednews.app