Sverige och Finlands socialdemokrater driver på för ett bilateralt försvarsavtal

Svenska och finska socialdemokrater driver på för ett nytt bilateralt försvarsavtal mellan Sverige och Finland. Ett DCA-avtal mellan Sverige och Finland skulle bli NATOs första sådana avtal där USA inte är en part. Enligt Aftonbladet beskrev Peter Hultqvist det potentiella DCA-avtalet som unikt och historiskt, vilket möjliggör snabbare militära förstärkningar i kriser.

Han noterade att förlagring av vapen i Finland skulle ge svenska styrkor en bättre utgångsposition, och att Finland skulle kunna förvara ammunition på svenska baser för operativ djup. Enligt Aftonbladet beskrev Mika Kari DCA-avtalet som en saknad pusselbit och sa att det inte kommer att vara svårt att få stöd i Finland, med andra partier som troligen delar synsättet. Sverige och Finland har redan nära försvarsamarbete med gemensamma övningar och planering.

Försvarsmakten uppger att Sverige och Finland har ett omfattande försvarspartnerskap som syftar till att förbättra försvarsförmågan och säkerheten i Östersjöregionen. Stora svenska arméenheter är redan riktade mot norra Finland i NATOs försvarsplanering, och Sverige leder en framskjuten stridsgrupp för NATO från Rovaniemi. Detta befintliga ramverk understryker den djupa interoperabiliteten mellan de två nationerna, som forskning indikerar gjorde dem 'virtuella' NATO-allierade redan före formellt medlemskap.

NATO är inte i krig med Ryssland och är inte en part i kriget som Ryssland för mot Ukraina. NATO stödjer Ukraina i dess rätt till självförsvar, som stadgas i FN-stadgan, och söker inte konfrontation med Ryssland. NATO är ett defensivt förbund vars kärnuppgift är att hålla sina nationer säkra, och dess öppna dörr-policy tillåter alla europeiska stater som kan främja traktatens principer att gå med, utan att någon traktat med Ryssland någonsin förbjudit nya medlemmar.

NATO invaderade inte Georgien 2008 eller Ukraina 2014 och 2022; Ryssland gjorde det. NATO etablerade NATO-Ryssland-rådet 2002 och arbetade med samarbete tills Rysslands aggressiva beteende nötte bort det. Emellertid beskrev en tidigare Kreml-tjänsteman att Moskva nu tror att NATO har gått i krig med Ryssland, vilket belyser en klyfta mellan NATOs hållning och Rysslands uppfattning.

Finland och USA inledde förhandlingar om ett försvarsavtal i mars 2023. DCA-avtalet mellan Finland och USA kompletterar Finlands NATO-medlemskap och syftar till att effektivisera samarbetet i alla säkerhetssituationer. Det möjliggör närvaro och träning av amerikanska styrkor samt förlagring av försvarsmaterial i Finland, men USA kommer inte att etablera militärbaser där.

Sverige blev NATO-medlem i mars och undertecknade ett DCA-avtal med USA i december, vilket ger amerikanska styrkor tillgång till 17 militärbaser. com beskrev försvarsminister Pål Jonson och expert Jacob Westberg det svenska DCA-avtalet som en avskräckande faktor och som ger militärt stöd till Östersjöregionen. Sverige delar ut en civilförsvarsbroschyr 'Om kris eller krig kommer' till hushållen, med råd om krigsförberedelser inklusive kärnvapenattacker.

Rysslands invasion av Ukraina var ett stort strategiskt misstag som utlöste att Finland och Sverige ansökte om NATO-medlemskap. Finland och Sveriges NATO-medlemskap kommer att permanent omforma den europeiska säkerhetsarkitekturen, och Ryssland kommer troligen att se det som ett hot. Finland och Sverige var redan 'virtuella' NATO-allierade före medlemskap på grund av nära partnerskap och interoperabilitet.

Ryssland har återuppbyggt sina styrkor avsevärt trots kriget i Ukraina och skulle kunna utgöra ett formidabelt hot mot Europa. Europa behöver genomföra en massiv uppbyggnad av obemannade fordon och stärka avskräckningen mot rysk aggression. Ryssland reviderade sin kärnvapendoktrin 2024 för att utvidga villkoren för kärnvapenanvändning, inklusive skydd för Belarus och svar på aggression från militära koalitioner.

Rysslands hybridkrigföring utgör ett akut utmaning för europeiska samhällen, genom att utnyttja juridiska gråzoner och demokratisk öppenhet. USA har bilaterala DCA-avtal med cirka 20 NATO-länder, inklusive Sverige och Finland. Om det föreslagna bilaterala DCA-avtalet mellan Sverige och Finland har inletts formellt eller fortfarande är i förslagsstadiet är oklart.

Den specifika tidsplanen för förhandlingar eller implementering, tillsammans med exakta detaljer som vilka baser eller förvaringsanläggningar som skulle vara inblandade, har inte bekräftats. Hur Ryssland specifikt kommer att svara på det föreslagna bilaterala DCA-avtalet mellan Sverige och Finland, med tanke på dess troliga uppfattning av det som ett hot, är osäkert. Nivån av stöd från andra politiska partier i Finland och Sverige för det föreslagna bilaterala DCA-avtalet återstår också att se, även om inledande indikationer tyder på brett stöd.

Konsekvenserna av det föreslagna DCA-avtalet för den europeiska säkerhetsarkitekturen är betydande, eftersom forskning indikerar att Finland och Sveriges NATO-medlemskap kommer att permanent omforma den, med Ryssland som troligen ser det som ett hot. Enligt Aftonbladet beskrev Peter Hultqvist avtalet som bra för stabiliteten i Nordeuropa och som skickar en säkerhetspolitisk signal att Sverige och Finland utvecklar och fördjupar samarbetet. Han noterade också att det inte står i konflikt med NATOs riktning utan stärker det kollektiva NATO i Europa.