Sveriges försvarsminister Pål Jonson sade att det är viktigare än någonsin att investera i luftvärnsförmåga och noterade att leveranserna är relativt snabba med tanke på trycket på Europas försvarsindustri. Beskedet kommer mitt i spänningar inom Nato, där USA:s president Donald Trump enligt uppgift kallat alliansen en papperstiger och utrikesminister Marco Rubio varnat för att Washington måste ompröva sitt förhållande till Nato. USA har förnyat anklagelser om att europeiska allierade åker snålskjuts på USA:s försvar samtidigt som de försummar sina egna förmågor.
Jonson sade att han inte ser att USA lämnar Nato men betonade att Europa måste bära en större försvarsbörda och konstaterade att Europa måste ta ett mycket större ansvar för sin egen säkerhet genom att investera kraftigt i sina väpnade styrkor. Avtalen med Bofors och Saab är värda totalt 8,7 miljarder svenska kronor. Avtalen är ett resultat av samarbetsprojektet Gute mellan FMV, Försvarsmakten och svensk försvarsindustri.
Det är viktigare än någonsin att investera i luftvärnskapacitet.
Leveranser för att bygga upp Sveriges försvar mot drönare kommer att ske från 2027 till 2028. Grunden för förmågan kommer att bestå av BAE Systems Bofors luftvärnskanon Tridon MK2 monterad på en lastbil med 40 mm kaliber, och Saabs fjärrstyrda vapenstation Trackfire med 30 mm kanoner. Trackfire kan monteras både stationärt och på fordon.
Luftvärnssystemen är främst effektiva mot drönare och helikoptrar. Mobiliteten möjliggör snabb transport av luftvärnet över längre sträckor. Systemen kan användas för att skydda militära enheter såväl som infrastruktur som kärnkraftverk, järnvägsknutpunkter och städer.
Natos generalsekreterare Mark Rutte har sagt att vi kommer att behöva se en ökning med mer än 400 procent av luftvärnskapaciteten inom Natoalliansen.
Avtalen omfattar även lednings- och sensorsystem som Saabs Giraffe 1X-radar samt elektroniska krigföringssystem. Det finns också avtal om ammunition och cirka 70 lastbilar och terrängfordon med norska Nammo och finska Sisu. I januari meddelade regeringen en investering på 15 miljarder kronor i territoriellt luftvärn knutet till ett specifikt geografiskt område.
Det territoriella luftvärnet är avsett att skydda inte bara militära enheter utan även civil infrastruktur. Försvarsmakten siktar på att utbilda upp till 50 luftvärnskompanier för territoriellt skydd under de kommande åren. Arméchef Jonny Lindfors sade att den nuvarande investeringen är en början och kommer att täcka en stor del av de 50 kompanierna men inte alla.
Det självklara svaret på det är att Europa måste ta ett mycket större ansvar för sin egen säkerhet genom att investera kraftigt i sina väpnade styrkor.
GUTE II bygger på ett tidigare koncept mot drönare som utvecklats baserat på lärdomar från kriget i Ukraina. Jonas Lotsne, chef för FMV:s verksamhetsområde Armémateriel, sade att konceptet är unikt och skalas upp genom serieorder. Saab fick en order värd cirka 2,6 miljarder svenska kronor för ett modulärt C-UAS-system.
Carl-Johan Bergholm, chef för Saabs affärsområde Surveillance, sade att systemet förbättrar luftrumssäkerheten genom att upptäcka, spåra och bekämpa hot från obemannade luftfarkoster. BAE Systems Bofors luftvärnssystem Tridon Mk2 ingår i investeringen. FMV:s order till BAE Systems Bofors är värd motsvarande 180 miljoner US-dollar.
Det är viktigare än någonsin att investera i luftvärnskapacitet. Skydd mot luftburna hot är en högprioriterad fråga för regeringen, och vi kommer att sluta ytterligare avtal för att stärka det svenska försvaret.
Konceptet har utvecklats i nära dialog med Ukraina. Enligt Jonson skulle systemet stå sig väl i Ukraina. Under det senaste året har regeringen aviserat luftvärnsinvesteringar på över 50 miljarder kronor – den största uppbyggnaden sedan andra världskriget.
Saabs C-UAS är en modulär, mobil plattform utformad för att upptäcka och neutralisera lågtflygande små till medelstora drönare. Systemet integrerar fälttestade Saab-sensorer och effektorer samt utvald tredjepartsteknik.
Detta är ett unikt koncept som vi nu skalar upp genom seriebeställningar. Delsystemen är redan i tjänst hos Försvarsmakten, de är helautomatiska och relativt enkla att använda. De ger förmåga att snabbt och synkroniserat bekämpa drönare, vilket är helt avgörande på dagens slagfält.
Med dagens beställning får Sverige ett avancerat mobilt, modulärt system för att bekämpa drönare. Denna teknik förbättrar luftrumssäkerheten genom att upptäcka, spåra och bekämpa hot från obemannade luftfarkoster, och kan enkelt integreras med andra system.
Luftvärn är en hög prioritet under den pågående upprustningen av försvaret.
Krigen, framför allt i Ukraina men även i anslutning till Iran, visar just på vikten av ett starkt luftvärn som kan möta hot både från drönare och helikoptrar men också från robotar och missiler.
Det blir ett viktigt tillskott i det svenska försvaret och Sveriges luftvärn, och Sveriges befolkning kommer också att gynnas av att vi gör den här satsningen.
Styrkan i systemet är att det är modulärt och anpassningsbart för att möta olika typer av hot.
Med dagens beställning kommer Sverige att anskaffa ett avancerat mobilt, modulärt system för bekämpning av obemannade luftfarkoster. Denna teknik förbättrar luftrumssäkerheten genom att upptäcka, spåra och oskadliggöra obemannade luftburna hot, och kan enkelt integreras med andra system.