Insatsen, som är en del av Natos Arctic Sentry-uppdrag, omfattar sex JAS 39 Gripen-flygplan och cirka 110 personal från Skaraborgs flygflottilj (F 7). Planen är i 24-timmars beredskap mot misstänkt flygtrafik, med uppdraget inriktat på det kollektiva försvaret av isländskt luftrum. Överstelöjtnant Johan Legardt, kontingentchef, uppgav att Sverige kliver fram som ny Nato-medlem på den norra flanken med fokus på Arktis.
Generalmajor Jonas Wikman, chef för svenska flygvapnet, noterade att den strategiska betydelsen av Arktisområdet ökar. Kontingenten anlände till Keflaviks flygbas den 2 februari 2026 och utgör den 55:e rotationen för Island inom Natos luftpolisuppdrag. Stormigt väder på Island har tvingat några Gripen-flygningar att stanna på marken, där vädret är ett större hot än ryska bombplan.
Den svenska styrkan inkluderar två meteorologer som ger förfinade väderprognoser för piloterna. Löjtnant Greta De Ridder, meteorolog, sade att vädret på Island kan förändras snabbt, från solsken till kraftigt snöfall på fem minuter. JAS 39 Gripen är ett fjärde generationens multirollflygplan som är lämpligt för hårt väder, byggt för det svenska klimatet, enligt överstelöjtnant Robin Arvidsson.
Gripen kan tankas och beväpnas om av en officer och fyra värnpliktiga på så lite som 10 minuter. Natos Arctic Sentry-uppdrag syftar till att lugna allierade och hantera USA:s president Trumps påtryckningar om ökade militära utgifter i regionen. Svenska stridsflygplan övervakar främst ryska långdistansbombplan från Kolahalvön.
Enligt The Independent beskrev generalmajor Frode Arnfinn Kristoffersen Island och Arktis som viktiga som en varningskedja för attacker mot USA eller Kanada. Han noterade också att Ryssland har byggt upp nya arktiska baser och återöppnat före detta sovjetiska militäranläggningar. Arctic Sentry är en multidomänaktivitet som leds av Joint Force Command Norfolk och integrerar allierade övningar som Cold Response och Arctic Endurance med utökade patruller av Natos AWACS-flygplan.
Norsk armégeneralmajor Frode Kristoffersen, biträdande stabschef för operationer vid JFC Norfolk, förklarade att Arctic Sentry synkroniserar all arktisk aktivitet som genomförs av allierade för att öka arktisk säkerhet, uppnå avskräckande effekt och förbättra gemensam situationsmedvetenhet. Operationen pågår under februari och mars 2026. Samtidigt, på Natos östra flank, skickades franska Rafale-plan upp från Šiauliai flygbas i Litauen för att intercepta ett ryskt Il-20 spaningsflygplan och överljudsbombplan med jaktplanseskort över Östersjön.
Nato skickar upp plan när ryska plan flyger i baltiskt luftrum utan transpondrar, flygplaner eller radiokommunikation. Enligt The Independent beskrev överstelöjtnant Alexandre interaktionerna mellan Nato- och ryska piloter som en 'katt-och-råtta-lek, eller snarare katt-och-katt', där båda sidor övervakar och filmar varandra. Svenska Gripenplan identifierade också två ryska Tu-22M3 strategiska bombplan eskorterade av jaktplan över Östersjön nära Gotland.
Bombplanen flög in via Finska viken, passerade mellan Sverige och Baltikum, gick söderut till Bornholm och vände sedan tillbaka till Ryssland. Tu-22M3 är ett överljudsbombplan som kan bära konventionella och kärnvapen, med en räckvidd på cirka 7 000 km. De ryska bombplanen eskorterades av olika typer av jaktplan, med beväpning synlig under vingarna, enligt överstelöjtnant Robert Krznaric.
Liknande flygningar har tidigare utgått från Olenya flygbas på Kolahalvön. Ryska försvarsministeriets TV-kanal Zvezda rapporterade att Tu-22M3-bombplanen flög ett fyra timmar långt uppdrag över internationellt vatten i Östersjön, eskorterade av Su-35-jaktplan, och att Nato-jaktplan övervakade bombplanen. Ryssland hävdar att alla flygningar genomförs i strikt enlighet med internationella regler.
Estlands tidigare försvarschef Riho Terras efterlyste ett fast och konsekvent svar på sådana överträdelser.
Litauens försvarsministerium rapporterade att Natos luftpolisplan skickades upp fyra gånger mellan 13 och 19 april för att intercepta ryska flygplan som brutit mot flygregler nära Baltikum. Den 13 april intercepterades en IL-20 som flög utan transponder, flygplan eller radiokontakt mellan Kaliningrad och tillbaka. En AN-26 intercepterades också; den hade transponder och radio men ingen flygplan.
Den 14 april intercepterades IL-20 igen; den 15 april intercepterades två SU-30SM-plan; den 17 april intercepterades IL-20 ytterligare en gång. Luftrumsintrång har också förekommit. Polen skickade upp F-16 som svar på ett ryskt Il-20 spaningsflygplan som flög utan flygplan och med avstängd transponder över Östersjön.
Polens vice premiärminister kallade de ryska handlingarna provocerande och ett test av luftförsvarssystem. Ett ryskt jaktplan kränkte estniskt luftrum nära Vaindlooön på onsdagen, det första sådana intrånget i år. Enligt GB News krävde Riho Terras ett fast och konsekvent svar på sådana kränkningar.
Ryska militärflygplan kränkte också baltiskt luftrum i tolv minuter förra september, även om Moskvas försvarsministerium avfärdade anklagelserna om kränkningen som fabricerade. Ryska drönare trängde in i polskt och rumänskt luftrum och flög mot Nato-anläggningar; Polen åberopade artikel 4-samråd. Polens utrikesminister Radosław Sikorski uppmanade Nato att intercepta ryska drönare och missiler över ukrainskt territorium.
Undervattenhot har också uppstått. Storbritannien avslöjade att Ryssland iscensatte en hemlig ubåtsoperation som hotade undervattenskablar, med en Akula-klass ubåt som avledning och två GUGI-spionubåtar som utförde övervakning. Svenska Gripenplan och allierade styrkor spårade en rysk Kilo-klass ubåt i Kattegatt och följde den in i Östersjön.
Ubåten är sannolikt på väg till en bas i St Petersburg eller Kaliningrad, enligt Pär Pihlqvist från Försvarsmakten. En norsk försvarstalesman beskrev ubåtstransiten som rutinmässig, där fartyget använde sin transponder för säkerhet. Den bredare ryska militära hållningen inkluderar två Tu-95MS 'Bear' kärnvapenbombplan som intercepterades över neutrala vatten i Barents hav och Norska havet, eskorterade av Su-30SM-jaktplan och lufttankade.
Dmitrij Medvedev varnade för att kärnvapenapokalyps är genuint möjlig och att konflikten med väst är existentiell. Ryssland avfärdar påståenden om att man försöker ta över Grönland eller är ett hot i Arktis som falska 'skräckhistorier'. Ryssland hävdar dock att Finland och de baltiska staterna tillät sitt luftrum att användas av ukrainska drönare som attackerade ryska oljehamnar, vilket väststater och Kiev starkt förnekar.
Ryska tjänstemän, inklusive Sergej Lavrov och Sergej Sjojgu, har varnat för möjliga svar, där Sjojgu åberopade Rysslands rätt till självförsvar enligt artikel 51 i FN-stadgan. Sergej Sjojgu utfärdade också en 'sista' varning till de baltiska staterna mot att agera med 'straffrihet' mot Ryssland. Sveriges överbefälhavare, Michael Claesson, varnade för att Ryssland kan planera att ockupera en baltisk ö för att testa Natos artikel 5.
Natos luftpolisuppdrag på den östra flanken syftar till att avskräcka, inte provocera, och lugna de baltiska staterna som saknar egen luftmakt. Rumänska F-16 är också utplacerade vid Šiauliai flygbas för luftpolisuppdrag. Suwałki-korridoren mellan Polen och Litauen beskrivs som Natos 'svagaste länk'.
I Höga Norden tränade de svenska planen med F-35 Lightning II från danska flygvapnet och Eurofighter Typhoon från tyska flygvapnet vid Keflavik. Träningen fokuserade på att integrera Gripen och Eurofighter med F-35:ans avancerade kapacitet, enligt svenska flygvapnets tjänstemän.