Ungarna, bara tre veckor gamla och fortfarande oförmögna att flyga, hoppar från höjder på cirka 40 meter för att ansluta till sina fäder som väntar i vattnet nedanför. Deras mjuka skelett och extra bukfett dämpar fallet, vilket gör att de flesta överlever störtdykningen. Stora Karlsö, väster om Gotland, hyser tiotusentals häckande par av sillgrisslor och tordmular på sina klipphyllor, enligt forskare.
Den första sillgrisslan ringmärktes där för 110 år sedan, och Baltic Seabird Project har fortsatt forskningen sedan dess. Metoderna har utvecklats från ringmärkning och kikare till servrar, bärbara datorer, liveövervakningskameror och en autonom soldriven segelbåt som samlar in fiskdata med ekolod, allt analyserat med AI. För några år sedan började Stora Karlsö och WWF direktsända kolonin online, vilket gör att allmänheten kan rapportera observationer som fåglar som slåss eller anländer med fisk.
Moa Bohm, forsknings- och fältassistent sedan 2021, visade en video där sillgrisslor blir upprörda och lämnar sina ägg, som sedan tas av silltrutar inom några sekunder. Forskarna noterar att sillgrisslor prioriterar sin egen överlevnad framför sina ägg eftersom de kan leva över 48 år och har många häckningsmöjligheter. Under pandemin var häckningsframgången sämre än vanligt eftersom havsörnar besökte ön när turisterna var borta.
År 2023 lades ljud till i direktsändningen, vilket fångar specifika läten som ungarna använder för att hitta sina fäder till havs, enligt Jessica Ångström, artexpert på WWF. AI-modeller tränas för att identifiera och gruppera olika fågelläten, vilket avslöjar kommunikation om fiskens ankomst och individuella ungläten, säger Delia Fano Yela och John Martinsson på Rise. Den exakta överlevnadsgraden för ungarna efter hoppet och hur många som återförenas med sina fäder är fortfarande oklart, och de specifika AI-teknikerna för ljud- och fiskdataanalys har inte detaljerats.
Öns sjöfågelkolonier har studerats i över ett sekel, och forskarna kombinerar nu traditionell observation med banbrytande teknik för att förstå populationsdynamiken. Den autonoma segelbåten, utrustad med ekolod, kartlägger fiskens utbredning runt ön och ger avgörande data om bytesdjurens tillgänglighet för fåglarna. Liveövervakningskameror, placerade på klipporna, fångar högupplöst film som analyseras av AI-algoritmer för att spåra enskilda fåglar och deras beteenden.
Allmänhetens engagemang genom direktsändningen har vuxit, med tittare från hela världen som bidrar till datainsamling genom att notera händelser som äggpredation eller ungens avfärd. Ljudanalysprojektet, ett samarbete mellan WWF och Rise, syftar till att avkoda sillgrisslornas komplexa vokaliseringar, vilket potentiellt kan avslöja hur föräldrar och ungar känner igen varandra i täta kolonier. Forskarna hoppas att genom att förstå dessa kommunikationsmönster bättre kunna bedöma effekterna av miljöförändringar på häckningsframgången.
Den långsiktiga dataserien från Stora Karlsö, som sträcker sig över ett sekel, ger ett unikt fönster in i effekterna av klimatförändringar och mänsklig störning på sjöfågelpopulationer. Integrationen av AI och medborgarforskning ses som en modell för modern ekologisk övervakning, vilket möjliggör kontinuerlig, icke-invasiv observation av vilda djur. Trots de tekniska framstegen kvarstår många mysterier, såsom de exakta signalerna som utlöser ungarnas hopp och de faktorer som avgör deras överlevnad till havs.
Den pågående forskningen på Stora Karlsö fortsätter att belysa dessa sjöfåglars anmärkningsvärda anpassningar och de utmaningar de står inför i en föränderlig värld.