Vårdgarantin, som ger patienter rätt till operation eller behandling inom 90 dagar, följer regeln '0-7-90-90': omedelbar kontakt, medicinsk bedömning inom 7 dagar, specialistbesök inom 90 dagar och behandling inom 90 dagar. Forskning visar dock att cirka 45 procent av patienterna väntade längre än 90-dagarsmålet för planerade ingrepp mellan 2021 och 2024. Regionala skillnader är stora.
I Gävleborg väntade patienter 43 dagar på ryggkirurgi, medan väntetiderna i Västerbotten och Uppsala nådde 180 respektive 182 dagar. Vissa patienter i Västerbotten väntade tre år på ryggkirurgi. Vårdgarantin är inte lika för alla, enligt flera rapporter.
Svårt sjuka patienter väntade längre på operation än friska patienter eller de med lindrig sjukdom. Skillnaden förklaras av att friska patienter remitteras till privata vårdgivare med kortare väntetider, medan multisjuka måste opereras på sjukhus med intensivvård och eftervård, där sängar saknas på grund av personalbrist. En maxtidsgaranti för 12 ingrepp infördes 1992 med ett anslag på 500 miljoner kronor.
Väntelistorna minskade kraftigt under 1991 och 1992 efter att garantin infördes. I slutet av 1992 var det bara ett fåtal avdelningar som inte kunde betjäna patienter inom tre månader. Under 1993 upphörde dock minskningen av väntelistorna och vissa visade en tendens att öka.
Garantin ledde inte till en jämnare resursanvändning över landet. Om en region överskrider 90-dagarsgränsen har patienten laglig rätt till vård i en annan region eller hos en privat vårdgivare, med hemregionen som betalar räkningen inklusive resekostnader. Endast en bråkdel av berättigade patienter utnyttjade valmöjligheten, till stor del på grund av bristande information.
Regioner kan ha kortare tidsgränser än den nationella garantin, men inte längre. Om vårdcentralen inte kan uppfylla garantin kan patienten byta vårdcentral upp till två gånger per år. Ett digitalt register för att följa väntetider i Region Stockholm infördes 2012 men data användes ofta inte.
Enligt ett pressmeddelande från Anna Essén, docent vid House of Innovation, spelade strategisk okunskap en betydande roll i att vårdpersonal inte engagerade sig i det digitala registret. Hon beskrev att navigera i det komplexa nätet av individuella och organisatoriska mönster som gjorde det oattraktivt att använda datan. Medianväntetiderna för höftprotesoperationer förbättrades till 67 dagar år 2024, men knäprotespatienter hade genomsnittliga väntetider på 153 dagar år 2020 och 200 dagar år 2021.
Socialstyrelsen har signalerat att digitala bedömningar enbart via privata app-läkare kan få strängare ersättningstak om de inte integreras med patientens fysiska vårdcentral. Åtgärder vidtas för att inrätta en nationell vårdmyndighet för att korta köerna. Hanna Kataoka, ordförande för Sveriges läkarförbund, sade på en presskonferens att riktade statliga bidrag för enskilda diagnoser kan träffa rätt i en region men fel i en annan, och att breda, långsiktiga investeringar i bemanning behövs.