Enkätdeltagare klagar på att otillräckliga resurser investeras i skolor, förskolor och sjukvård, och att polisen förväntas lösa problem när det redan är för sent. Polisförbundet uppmanar politiker att nå blocköverskridande överenskommelser där kriminalpolitik och socialpolitik hålls samman långsiktigt. Inom polisen ogillar 36 % av poliserna också sitt eget brottsförebyggande arbete och rapporterar att förebyggande poliser ofta dras bort för andra uppgifter.
Polismyndigheten föreslår fler när- och kommunpoliser samt mer utbildning i förebyggande arbete och gängkriminalitet, men det finns en stor utbildningseftersläpning, särskilt inom brottsförebyggande. Enligt intervjuer som Riksrevisionen genomfört är många anställda på ungdomshem mycket engagerade och talar varmt om ungdomarna, och ungdomar säger ofta att det finns minst en anställd de gillar, litar på och känner sig trygga med. Vissa ungdomar uppger dock att de inte har någon de litar på eller kan prata med.
Alla ungdomar säger att det finns anställda som inte är bra och agerar olämpligt, och många ger exempel på fysiskt våld, ofta vid avskiljningar. Personal och chefer bekräftar att vissa anställda är olämpliga för sina jobb, även om chefer generellt uppfattar andelen olämplig personal som mindre än vad annan personal rapporterar. Ungdomar tycker vanligtvis att det finns några få mycket bra anställda och ogillar resten.
Enligt SiS senaste vårdbehovskartläggning har 81 % av placerade ungdomar en diagnos eller tecken på ADHD, och 24 % har en diagnos eller tecken på autism. Ändå har mindre än 4 % av avdelningspersonalen genomgått utbildning i neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Forskning visar att utbildning i NPF kan hjälpa personal att undvika onödiga konflikter och göra vardagen lugnare.
Ungdomar och deras föräldrar har vittnat om bristande kunskap om NPF inom socialtjänsten. Ungdomshem misslyckas ofta med att ge den behandling ungdomar behöver på grund av personalbrist och bristande formell kompetens. Behandlingsprogram tillhandahålls i relativt liten utsträckning och fullföljs ännu mer sällan.
Ungdomars svårigheter och bristande motivation kan hindra behandling, vilket kräver motivationsarbete som förutsätter fullt kompetent och lämplig personal, även om många inom SiS betonar att behandlingsprogram inte är lämpliga eller nödvändiga för alla placerade ungdomar. I Örebro kan de flesta högriskungdomar som har kontakt med socialtjänsten få tag på en pistol inom en dag, enligt Sabrina Farlblad på Örebro socialtjänst. Droger kunde fås ännu snabbare.
Örebro socialtjänst bildade stödgrupper för riskungdomar för två år sedan, och ingen av de ungdomar som deltog har varit inblandad i några skjutningar, såvitt socialtjänsten vet. Örebro använder också metoden Group Violence Intervention (GVI), som innebär en kontinuerligt uppdaterad polisiär underrättelsekarta över personer som är involverade i våldsbrott. Hittills i år har det skett en dödlig skjutning i Örebro, jämfört med fyra 2021.
Ungdomars inblandning i allvarlig brottslighet eskalerar. Barn så unga som 10 år rekryteras till narkotikahandeln, och antalet som använder vapen i konflikter med dödliga konsekvenser ökar. Antalet 15–17-åringar som åtalas för allvarliga brott som mord och mordförsök har stigit till den högsta nivån sedan 2019.
Under första halvåret i år misstänktes 42 personer i åldern 15–17 för mordförsök, jämfört med 38 under hela 2022. En pojke i tidiga tonåren greps efter en dödlig skjutning i Helsingborg, och två 14-åriga pojkar hittades döda i skogsområden, enligt uppgift mördade för att de inte slutfört uppgifter för ett kriminellt nätverk. Olagliga vapen kommer till stor del från Balkan, enligt polisen, och polisen befarar att vapen från Ukraina så småningom kommer att nå Sverige.
Regeringen planerar att göra det lättare för skolor, socialtjänst och polis att dela information för att förebygga ungdomsbrottslighet. Regeringen och Sverigedemokraterna föreslår dock också att sänka straffmyndighetsåldern till 13 år, vilket Pernilla Baralt, generalsekreterare för UNICEF Sverige, säger strider mot FN:s konvention om barnets rättigheter och ökar risken för återfall i brott. UNICEF Sverige noterar också att budgeten för 2026 innehåller flera satsningar som kan stärka barns rättigheter, men att den övergripande politiken gör livet svårare för utsatta barn.
Bris barnrapport 2025 lyfter fram gängkriminalitet, ätstörningar och barn i den digitala miljön som centrala frågor. Samtalen till Bris om brott har tredubblats sedan 2022; barn beskriver hur de lockas, luras eller tvingas in i gäng och möter hot och våld. Många barn uttrycker en längtan efter en andra chans men känner att samhället inte erbjuder den i tid.
Sedan pandemin har samtalen om ätstörningar ökat dramatiskt; sociala medier påverkar kroppsuppfattningen och tillgången till vård är svår. Många barn med ätstörningar som innebär matrestriktion börjar begränsa ätandet i skolan, delvis på grund av attityder till skolmat och triggande hälsokontroller. 96 % av barn i åldern 8–19 använder internet dagligen; digitala plattformar medför risker som trakasserier, skadligt innehåll och psykisk ohälsa.
Barn har svårt att slita sig från skärmar och oroar sig för oändligt scrollande, men påverkas också av hur vuxna pratar om skärmtid. Kommuner har huvudansvaret för skolor och socialtjänst och har ett brottsförebyggande ansvar, men det finns brister. Ett nytt forskningsprojekt vid Linnéuniversitetet och Malmö universitet syftar till att longitudinellt undersöka svenska polisers och studenters fysiska kondition och hälsa, för att fylla en forskningslucka och utforska hur kondition relaterar till arbetsrelaterad ohälsa och sjukskrivning.
Samtidigt kvarstår globala barnrättsfrågor: en vapenvila i Gaza har tillkännagetts och måste bli verklighet, men massvält pågår i Gaza stad, med över 100 barn döda och tusentals i riskzonen. Cirka 1,5 miljoner barn i Elfenbenskusten går inte i skolan och möter utmaningar som könsbaserat våld och ekonomisk press.