Polisen anklagas för att ha gjort 16 sökningar i polisregister för privat bruk, vilket han åtalas för som dataintrång av normalgraden. Vid ett tillfälle åtalas han även för grovt brott mot tystnadsplikt. Brottsperioden sträcker sig från juni 2021 till mars 2026, enligt officiella källor.
Åklagaren anser att mannen utnyttjat sin ställning som polis för att få tillgång till känsliga uppgifter. Utredningen inleddes efter en anmälan från Polismyndigheten, och mannen har varit häktad sedan den 16 april i år. Chefsåklagare Per Nichols uppgav att polisen missbrukat statens registersystem och noterade att det är ovanligt att en polis är häktad för brott i tjänsten och nu åtalas för dessa brott.
Han betonade att fallet handlar om missbruk av polisens datasystem som innehåller känslig och hemlig information som polisen lämnat ut. Målnummer vid Skaraborgs tingsrätt är B 1815-26, och rättegången äger rum måndagen den 11 maj. Nichols tillade att utredningen slutförts på kort tid i förhållande till dess omfattning och berömde utredare vid Polismyndighetens avdelning för särskilda utredningar i Göteborg för deras grundliga arbete.
Jag menar att han har missbrukat statens registersystem. Det är ovanligt att en polisman är häktad för brott i tjänsten och nu åtalas för de brotten. Det handlar om missbruk av polisiära datasystem som innehåller känsliga och hemliga uppgifter som han har lämnat ut.
Han finns tillgänglig för media torsdagen den 7 maj kl. 10–11. Det är fortfarande oklart vilken specifik känslig information som lämnats ut, vem som beställt sökningarna eller vad polisens motiv var.
Polisens nuvarande anställningsstatus och vilka påföljder åklagaren yrkar har inte offentliggjorts. Åtalen belyser de allvarliga konsekvenserna av att missbruka polisens databaser, som innehåller mycket konfidentiella personuppgifter. Sådana överträdelser kan undergräva allmänhetens förtroende för rättsväsendet och äventyra pågående utredningar.
Rättsexperter påpekar att grovt dataintrång har ett maxstraff på två års fängelse, medan grovt brott mot tystnadsplikt kan ge upp till fyra år. Fallet har uppmärksammat behovet av strängare övervakning av polisens registeråtkomst. Polismyndigheten har inte kommenterat om interna disciplinära åtgärder vidtagits.
Utredningen har gjorts på kort tid i förhållande till utredningens storlek. Utredare vid Polismyndighetens avdelning för särskilda utredningar i Göteborg har gjort ett gediget arbete.
Rättegången förväntas klargöra omfattningen av den data som nåtts och eventuell skada som orsakats. Åklagarmyndigheten har angett att bevisningen inkluderar digitala loggar och vittnesmål. Polisens försvar har ännu inte offentliggjorts.
Domstolen ska avgöra om sökningarna verkligen var för privat bruk och om brottet mot tystnadsplikt innebar att information delades med obehöriga. Utgången kan bli prejudicerande för liknande fall som rör missbruk av officiella databaser. Allmänheten och media följer förhandlingarna noga med tanke på anklagelsernas känsliga natur.
Fallet understryker vikten av robusta dataskyddsprotokoll inom brottsbekämpande myndigheter. Rättegången den 11 maj blir en nyckelhändelse för att hantera dessa frågor.