Flygattacken inträffade den 27:e dagen av ramadan vid anläggningen med 2 000 bäddar, en före detta NATO-bas som konverterades för ungefär tio år sedan. Vittnen beskrev fasansfulla scener av byggnaden som brann, taket som kollapsade och patienter som skrek. Enligt The Independent sa en patient vid namn Ahmad att det var som 'domedagen' och att hans vänner brann.
Räddningsteam sökte efter kroppar i rasmassorna, och bilder visade högar av spillror, trasiga våningssängar, förkolnade kuddar och personliga tillhörigheter. På Wazir Mohammad Akbar Khan-sjukhuset letade familjer frenetiskt efter anhöriga; en mor skrek sin sons namn, och enligt The Independent sa en släkting vid namn Khan Wazir att de hade letat sedan morgonen utan att veta vad som hänt deras patienter. Afghanska inrikesministeriets talesperson Abdul Mateen Qanie sa att vissa kroppar var helt förstörda, nästan samlade som köttbitar.
Det var som domedagen. Mina vänner brann.
Hälsoministeriets talesperson, Sharafat Zaman, gav initialt en preliminär dödssiffra på 200 i en TV-intervju, medan AFP-reportrar räknade minst 30 kroppar på platsen. BBC kunde inte oberoende verifiera siffran på mer än 400 men fick veta av källor att mer än 100 hade dödats. En massbegravning hölls för offren, med vissa kroppar oidentifierbara och kistor som innehöll kvarlevor från mer än en person; hälsoministeriets talesperson sa att kvarlevor från mer än 50 offer inte kunde identifieras.
Pakistans informationsministerium sa att attackerna precist riktade sig mot militära installationer och terroriststödsinfrastruktur, inte ett sjukhus. Militärtalesman Lt Gen Ahmed Sharif Chaudhry hävdade att anläggningen troligen var ett träningscenter för självmordsbombare och påstod att drogmissbrukare används som självmordsbombare. Ministeriet stämplade 'propaganda' på ett inlägg från en talibantalesman.
Vi har letat sedan morgonen utan att veta vad som hänt våra patienter.
Pakistans militär har inte erkänt civila dödsfall. BBC rapporterade tidigare från rehabiliteringscentret 2023 och talade med missbrukare som fick vård. Konflikten mellan Pakistan och Afghanistan började i slutet av februari.
' Talibanerna förnekar att deras territorium används mot Pakistan. Pakistan bombade flera militära mål inne i Afghanistan tidigt på fredagen, inklusive i Kabul och Kandahar. Afghanistans talibanregering anklagade Pakistan för att ha riktat sig mot hem i nattliga flygattacker och dödat minst sex civila, medan Pakistans statliga tv rapporterade framgångsrika attacker mot fyra påstådda militantgömmor.
Vi befinner oss nu i ett öppet krig med er.
Afghanistans försvarsministerium hävdade att dess flygvapen svarade genom att rikta sig mot pakistanska militära installationer i Kohat-distriktet, men Pakistans informationsministerium avfärdade detta som grundlöst och sa att pakistanska styrkor sköt ner tre drönare. En pakistansk granat dödade en kvinna och ett barn i Nangarhar-provinsen, och en vägbomb riktad mot pakistansk polis dödade sju poliser i Lakki Marwat. Kabuls polistalesman Khalid Zadran sa att minst fyra civila, inklusive barn, dödades och 15 skadades i staden.
Konflikten återupptogs fem månader efter en vapenvila, med nya strider sedan oktober. Diplomatiska ansträngningar från Kina och Turkiet för att medla en vapenvila har misslyckats. En femdagars vapenvila för Eid al-Fitr medlades av Saudiarabien, Turkiet och Qatar.
Tonläget från talibanerna är hårt, och de kommer att svara omfattande.
Pakistans informationsminister Attaullah Tarar sa att vapenvilan skulle upphöra på tisdag och att operationer skulle återupptas om det förekom attacker. Afghanistans regeringstalesperson Zabiullah Mujahid bekräftade vapenvilan men specificerade ingen tidsram. Trots trepartssamtal mellan Pakistan, Afghanistan och Kina, det senaste i augusti, är de bilaterala relationerna återigen i kris.
De afghanska talibanernas återkomst till makten i augusti 2021 har lett till återuppståndelsen av Tehreek-e-Taliban Pakistan (TTP), som uppstod 2007 och förde terror över Pakistan i ett decennium. Det har skett en ökning av attacker i Pakistan sedan talibanerna tog Kabul. Pakistan anklagar Afghanistan för att hysa militantgrupper, främst de pakistanska talibanerna, och alliera sig med Indien.
Afghaner vill främst ha fred, men många äldre har levt större delen av sina liv i krig.
Haqqani-nätverket frodas i talibankontrollerade Afghanistan och har historiskt haft kontakt och stöd från Pakistans ISI. Pakistan har genomfört flygattacker mot påstådda TTP-tillflyktsorter, vilket representerar en förändring från dess traditionella counterinsurgency-praxis. De afghanska talibanerna förnekar ihärdigt TTP:s närvaro och vägrar vidta motåtgärder, vilket avslöjar en djupare ideologisk överensstämmelse.
Islamabads decennielånga politik att stödja de afghanska talibanerna verkar ha nått sitt slut. 2025 förklarade fältmarskalk general Asim Munir sin preferens för att göra Pakistan till en 'hård stat' som svarar på inre och yttre aggression med stark militär vedergällning. I oktober 2025, efter eskalerande militantattacker, genomförde Pakistan attacker i utkanten av Kabul för att rikta sig mot TTP-ledning.
Jag föredrar att göra Pakistan till en 'hård stat' som svarar på intern och extern aggression med stark militär vedergällning.
Med medling av Qatar och Turkiet sänktes temperaturen därefter, men endast tillfälligt. Pakistans ökade fokus på de afghanska talibanerna och de senaste attackerna representerar ett 'nytt normalläge' i landets säkerhetsposture. Den senaste vågen av våld utlöstes av en uppgång i attacker mot pakistanska soldater, riktade mot militära poster längs gränsen.
Islamabads vedergällning indikerar dess frustration eftersom man tror att Kabul varken har avsikten eller förmågan att begränsa TTP. Pakistans vedergällningsattacker genomfördes när den afghanska utrikesministern var på officiellt besök i Indien; vissa analytiker tror att detta fick Pakistan att intensifiera sina militära aktiviteter. De nära politiska banden mellan de två talibangrupperna förklarar Kabuls ovilja att ta ställning mot TTP, eftersom varje avgörande drag skulle förstöra sammanhållningen och den inre enigheten hos de afghanska talibanerna.
Taliban-dilemmat belastar Pakistans inre säkerhet, eftersom nationen redan är engagerad på östfronten och kämpar med politiska och ekonomiska utmaningar. Pakistan vill inte eskalera konflikten till ett fullskaligt gränskrig. Konflikten är den farligaste uppblossningen på decennier och kommer mitt i USA:s hot mot Iran och Rysslands krig i Ukraina.
Pakistans president varnade för att Afghanistan hade 'korsat en röd linje' genom att genomföra drönarattacker mot civila områden. Pakistan sa att fallande skräp från avlyssnade drönare skadade två barn i Quetta och två personer på andra håll. FN:s säkerhetsråd uppmanade Afghanistans talibanhärskare att öka ansträngningarna för att bekämpa terrorism.
Talibanerna är i militärt underläge mot Pakistans kärnvapenarsenal men har kvarvarande amerikansk militärutrustning och kan använda terror som en strategi som svar. Enligt Göteborgs-Posten sa Kajsa Johansson från Svenska Afghanistankommittén att tonen från talibanerna är hård och de kommer att svara omfattande, men afghaner vill främst ha fred, även om många äldre har levt större delen av sina liv i krig. Gränsen mellan Pakistan och Afghanistan är instabil, misstänksam och en av de mest sårbara regionerna i Sydasien.