Nya regler för skyddat boende som infördes 2024 orsakar omfattande nedläggningar och kontroverser i Sverige. Enligt flera rapporter har 37 skyddade boenden för kvinnor tvingats stänga sedan lagändringen för två år sedan. Reglerna, som ställer strängare krav på bemanning, lokaler och ledning, har försvarats av regeringen som nödvändiga för att säkerställa kvalitet, men kritiker menar att de monterar ner ett lågtröskelstöd.
Ett drabbat boende är ett kvinnojour i Stockholmsområdet som varit verksam i över 25 år, enligt stora medierapporter. Boendet fick avslag från IVO (Inspektionen för vård och omsorg) på grund av att föreståndaren saknade tillräckliga högskolepoäng, beroende av volontärer och endast ett badrum med dusch för maximalt två vuxna och fyra barn, enligt stora medier. Boendet har överklagat beslutet till Kammarrätten, enligt samma källor. Enligt TV4 Nyheterna beskrev Lovisa, ordförande för den lokala kvinnojouren, situationen som djupt sorglig och noterade att de måste tömma boendet och säga upp kontraktet, vilket gör att de inte kan hjälpa kvinnor som behöver skydd.
Vi tyckte att det var bra att bli av med oseriösa aktörer som bara vill tjäna pengar.
Preliminära siffror från IVO, enligt stora medier, visar att bland cirka 76 godkända boenden är 33 ideella och 43 privata. Dessa data belyser förskjutningen mot privata utförare under de nya reglerna, även om det totala antalet boenden före förändringen är oklart. Siffrorna anger inte direkt nedläggningar utan speglar det nuvarande landskapet av godkända boenden.
Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) menar att de nya kraven riskerar att göra det svårare för våldsutsatta kvinnor att söka hjälp, enligt stora medierapporter. Enligt TV4 Nyheterna beskrev Adine Samadi, ordförande för Roks, kvinnojourer som en lågtröskelverksamhet där våldets allvarlighetsgrad inte spelar någon roll och kvinnor kan bedöma sitt eget skyddsbehov utan att uppfylla en checklista. Hon beskrev också utvecklingen som den snabbaste nedmonteringen av skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn i svensk historia, enligt samma källa.
Det känns jättesorgligt att behöva tömma boendet och säga upp kontraktet. Då kan vi inte längre hjälpa kvinnor som behöver skydd.
Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall försvarar de enhetliga kraven. Enligt stora medier säger hon att samma krav måste gälla för alla skyddade boenden, oavsett om de drivs ideellt eller privat. Hon sade också till TV4 Nyheterna att om det finns skäl att justera lagstiftningen efter en pågående utredning är regeringen inte främmande för det.
Regeringen hänvisar till en pågående utredning av Statskontoret, enligt stora medierapporter. Utredningen kommer att delredovisas den 29 maj 2026 och slutredovisas i december 2027, enligt stora medier. Denna långa tidslinje har kritiserats av förespråkare som säger att nedläggningarna sker nu och inte kan vänta åratal på en översyn.
Kvinnojourer är en lågtröskelverksamhet där det inte spelar någon roll hur mycket våld man har utsatts för. Man behöver inte uppfylla någon checklista utan kan själv bedöma att man behöver skydd.
Enligt en rapport från Unizon, som rapporterats av stora medier, går utvecklingen åt fel håll, med fler jourverksamheter som tvingas sluta erbjuda skyddat boende. Detta överensstämmer med den bredare trenden av nedläggningar som rapporterats av flera källor. Det exakta antalet boenden som har lagts ner nationellt är fortfarande osäkert, eftersom olika rapporter anger varierande siffror beroende på period och definition av nedläggning. Dessutom är det oklart hur många överklaganden som har lämnats in mot IVO-beslut eller vilka specifika högskolepoäng som krävs för boendeföreståndare. Regeringen har inte indikerat om den kommer att justera lagstiftningen innan Statskontorets rapport är klar 2027.
I ett annat exempel har en kvinnojour i Örnsköldsvik stött på utmaningar under de nya reglerna. Enligt Tidningen Ångermanland/Allehanda beskrev Vanja Östman, ordförande för jouren, kostnaderna som enormt höga. Detta illustrerar den ekonomiska pressen på mindre, volontärdrivna jourer som kämpar för att uppfylla de nya kraven.
Vi ser konsekvenserna i realtid. Det här är den snabbaste nedmonteringen av skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn i svensk historia.
Kontroversen understryker en spänning mellan kvalitetssäkring och tillgänglighet. Medan regeringen vill eliminera oseriösa aktörer, som Lovisa noterade till TV4 Nyheterna, kan de oavsiktliga konsekvenserna vara att minska tillgången på skyddsplatser för kvinnor som flyr våld. De kommande åren kommer att visa om Statskontorets utredning leder till lagjusteringar eller om trenden med nedläggningar fortsätter.
Det är enormt kostsamt.