Energi och byggnation stod för de största utsläppen, enligt rapporten. Energiutsläppen kommer främst från fjärrvärme, el och utsläpp från reningsverk som metan och lustgas. Byggutsläpp uppstår från färdigställda nybyggnationer, renoveringar och infrastrukturprojekt. Minskningen beror främst på en lägre andel fossila bränslen i fjärrvärmen och färre byggprojekt som slutförts under året.
Inom konsumtion omfattar övervakningen inköpta IT-produkter, vissa möbler och delar av företagens materialinköp, som står för den största andelen utsläpp. Inköp av datorer bidrar också betydligt men har minskat i takt med att fler verksamheter återanvänder datorer. Utsläppen från kommunkoncernens transporter är relativt oförändrade, främst från bränsleanvändning och nyköp av fordon. Uppgifter om flera upphandlade transporter saknas.
Matutsläppen, främst från kött och mejeriprodukter, var något lägre 2025 än 2024, möjligen på grund av tydligare upphandlingskrav och mer klimatsmarta menyer. Det totala kolet i kommunens skog ökade under 2025 och lagrar koldioxid motsvarande cirka 30 procent av koncernens totala utsläpp. Prognosen indikerar en gradvis ökning av årlig kolinlagring fram till cirka 2050.
Historiskt sett minskade utsläppen inom kommunens geografiska område fram till 2020, ökade sedan 2021 på grund av återhämtning efter pandemin, följt av minskningar de följande åren. Siffror för 2024 visar en kraftig ökning, främst på grund av minskad inblandning av förnybara bränslen i bensin. Uppgifter om flera utsläpp inom infrastrukturområdet saknas fortfarande. Miljöstrateg Josefin Smeds sade att det är positivt att utsläppen minskar, men varnade för att saknade data innebär att man inte kan dra för stora slutsatser, och betonade vikten av att fortsätta det breda klimatarbetet.