Mötet i Helsingfors på torsdag samlade en stor grupp statsledare, inklusive Storbritanniens premiärminister Keir Starmer, Litauens president Gitanas Nauseda, Norges statsminister Jonas Gahr Støre, Sveriges statsminister Ulf Kristersson, Lettlands premiärminister Evika Silina, Estlands premiärminister Kristen Michal, Islands premiärminister Kristrun Frostadottir och Nederländernas premiärminister Rob Jetten, enligt rapporter. Danmarks statsminister Mette Frederiksen hade en ersättare på mötet, rapporterar källor. Denna sammankomst är för Joint Expeditionary Force (JEF) försvarsramverket, som leds av Storbritannien och involverar Storbritannien, Finland, Nederländerna, Island, Lettland, Litauen, Norge, Sverige, Danmark och Estland som ett multilateralt försvarsramverk. Förra året hölls mötet i Oslo, Norge, där deltagarna samlades för en gruppbild, som rapporterats.
Joint Expeditionary Force (JEF) är ett Storbritannien-ledd nordiskt multinationellt militärt partnerskap utformat för snabb respons och expeditionära operationer, enligt forskning från tre källor. JEF är inte officiellt en del av NATO, men dess syfte är att komplettera NATOs funktioner, med målet att vara en mer smidig aktör på den regionala försvarsarenan än NATO, samtidigt som det är en tillgång för NATO, enligt forskning från tre källor. Det är inte en armé eller en stridsstyrka, men en fördel och skillnad från NATO är JEF:s flexibilitet, eftersom operationer inte kräver konsensus från alla JEF-länder; länder kan delta eller hålla sig utanför baserat på sina nationella beslut, rapporterar källor. Denna struktur möjliggör skräddarsydda svar på kriser utan behov av enhälligt samtycke bland alla medlemmar.
Det viktigaste ämnet på ett JEF-ledarmöte var att stödja och beväpna Ukraina.
Historiskt sett etablerades JEF 2014 och har varit fullt operativt sedan juni 2018, enligt forskning från tre källor. Det var ursprungligen tänkt som en enbart brittisk formation, en efterföljare till Joint Rapid Reaction Force (JRRF), baserat på forskning från tre källor. Den 5 september 2014 lanserades den multinationella JEF officiellt med ett avsiktsförklaring undertecknad av Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Nederländerna och Norge, som forskning från tre källor indikerar. Sverige undertecknade inte den initiala avsiktsförklaringen 2014, och 2015 förklarade Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist att ingen formell process fanns för Sverige att gå med, men Finland och Sverige gick med i JEF 2017. Den 30 november 2015 undertecknade sju länder (Storbritannien, Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Nederländerna och Norge) kontraktet för att etablera JEF, enligt forskning från tre källor.
Operativt sett tillhandahåller JEF ett ramverk med specifika förmågor och strukturer. Operationskommandots högkvarter, The Standing Joint Force Headquarters (SJFHQ), ligger i Northwood, London, rapporterar källor. Målet med JEF-samarbetet är att utveckla deltagande länders militära förmågor, förhindra olika kriser och agera tillsammans i krissituationer när det behövs, enligt rapporter. Allierade tränar och opererar tillsammans, och JEF ger ett forum för diskussion om allierades försvars- och säkerhetsfrågor, som rapporterats. JEF tillämpar en 'opt-in'-princip, vilket innebär att när två eller fler JEF-medlemsländer kommer överens om samarbete, kan en övning genomföras efter att praktiska detaljer har kommit överens om senare, rapporterar källor. JEF kan agera självständigt eller sättas in som stöd till NATO eller andra samarbetsprojekt som FN:s fredsbevarande insatser, enligt forskning från tre källor, med ett geografiskt fokus på Nordeuropa och Östersjöregionen, främst inriktat på försvaret av Nordeuropa och Östersjöregionen, enligt forskning från tre källor.
Att ge försvarsstöd till Ukraina är viktigt eftersom Ukraina behöver vara stark när de går in i eventuella fredsförhandlingar.
Säkerhetsbekymmer har varit en nyckeldrivkraft för JEF:s betydelse. En av de viktigaste anledningarna till att etablera JEF var den snabba förändringen i säkerhetsmiljön, som började åtminstone när Ryssland ockuperade Krimhalvön 2014, rapporterar källor. Rysslands handlingar i Ukraina har ökat oron för säkerheten i Östersjöregionen, som rapporterats. En vision godkänd av JEF-ledare 2023 anger att Rysslands angrepp på Ukraina har ökat JEF:s betydelse som en 'möjliggörare av regional säkerhet' för sina medlemsländer, vilket belyser hur regionala spänningar har stärkt styrkans roll i avskräckning och respons, enligt rapporter.
På Helsingfors-toppmötet var Ukraina ett centralt diskussionsämne. JEF-ledare kom överens om att militärt stöd till Ukraina måste fortsätta, trots diskussioner om ett möjligt eldupphör och fredsförhandlingar, enligt JEF-ledare. JEF-ledare betonade behovet av säkerhetsgarantier för Ukraina, och Stubb sa att Ukraina som medlem i JEF inte skulle erbjuda sådana garantier, enligt JEF-ledare och Finlands president Alexander Stubb. JEF diskuterade möjligheten att inkludera Ukraina som medlem, enligt forskning från tre källor, och Ukrainas president Volodymyr Zelensky träffade JEF-gruppen via videolänk, baserat på forskning från tre källor. Finlands president Alexander Stubb uppgav på en presskonferens att stödja och beväpna Ukraina var det viktigaste ämnet, och han tillade att ge försvarsstöd till Ukraina är viktigt eftersom Ukraina behöver vara stark när de går in i eventuella fredsförhandlingar, enligt Finlands president Alexander Stubb. Han noterade också att säkerhetsgarantier för Ukraina skulle komma från NATO och artikel 5, och att Finland stöder Ukraina som medlem i NATO, samtidigt som han kommenterade att prat om att skicka fredsbevarande styrkor till Ukraina var för tidigt och inte realistiskt på grund av eskalationsrisker och truppbehov, enligt Finlands president Alexander Stubb.
Säkerhetsgarantier för Ukraina skulle komma från NATO och artikel 5.
Reaktioner och diplomatiskt sammanhang sträckte sig bortom själva toppmötet. Kanada har meddelat att de överväger att gå med i JEF, även om den nuvarande statusen för denna övervägande och när ett beslut kan fattas förblir oklart, rapporterar källor. I relaterade diplomatiska rörelser kommer Moldaviens president Maia Sandu att göra ett arbetsbesök i Finland den 31 mars 2026, arrangerat av president Alexander Stubb, enligt forskning från tre källor. Stubb och Sandu kommer att diskutera bilaterala relationer, Rysslands illegala krig i Ukraina, europeisk säkerhet, Moldaviens EU-anslutningsprocess, transatlantiska relationer och globala utmaningar, enligt forskning från tre källor, vilket indikerar bredare regionala samordningsinsatser.
Implikationerna för europeisk säkerhet är betydande, eftersom JEF-toppmötets diskussioner kommer att inkludera stöd till Ukraina och den allmänna europeiska säkerhetssituationen, enligt forskning från tre källor. President Alexander Stubb kommer att arrangera ett JEF-toppmöte i Helsingfors den 26 mars 2026, som forskning från tre källor indikerar, vilket tyder på pågående engagemang på hög nivå. Stubb uttryckte öppenhet för expansion och sa på en presskonferens att han var öppen för att utöka JEF-medlemskapet, möjligen inklusive andra NATO-länder runt Östersjön som Polen och Tyskland, vilket skulle kunna förbättra styrkans räckvidd och interoperabilitet, enligt Finlands president Alexander Stubb.
Finland stödjer att Ukraina går med i NATO.
Specifika resultat från Helsingfors-toppmötet, såsom vilka militära stödpaket eller belopp som diskuterades eller kom överens om för Ukraina, har inte avslöjats. Likaså förblir konkreta beslut om stöd till Ukraina ospecificerade. Detaljerna om säkerhetsgarantier för Ukraina som diskuterades på mötet, och hur de skiljer sig från NATOs artikel 5, är inte offentliga ännu, vilket lämnar osäkerheter om de praktiska stegen framåt.
Ytterligare okända inkluderar de operativa detaljerna för 'opt-in'-principen, såsom senaste övningar eller operationer som genomförts under detta ramverk, vilka inte har specificerats. Medlemskapsöverväganden, inklusive Kanadas potentiella anslutning och tidslinjen för något beslut, är fortfarande under granskning utan bekräftade tidslinjer. Dessa luckor belyser den utvecklande naturen av JEF:s roll i ett komplext säkerhetslandskap.
Samtal om att skicka fredsbevarande styrkor till Ukraina var för tidigt och inte realistiskt på grund av eskalationsrisker och truppbehov.
Jag var öppen för att utöka JEF-medlemskapet, möjligen inklusive andra NATO-länder runt Östersjön som Polen och Tyskland.