Enligt iranska statliga medier överlämnades förslaget på torsdagskvällen. Den iranska statliga nyhetsbyrån Irna bekräftade tidpunkten men avslöjade inga detaljer. Draget kommer mitt i en konflikt som började den 28 februari, då USA och Israel attackerade Iran, enligt flera rapporter.
Under stora delar av april har en vapenvila varit i kraft, visar flera rapporter. USA:s president hävdar att förhandlingar pågår, men parterna uppges vara långt ifrån varandra, bland annat om Irans kärnteknikprogram, enligt anonyma källor. Sedan slutet av 2025 har det förekommit stora demonstrationer mot den ultrakonservativa, förtryckande regimen i Iran, enligt flera rapporter.
Iran är skakat och omringat, men efter hot om krig och regimskifte vill USA diskutera kärnenergi igen, enligt flera rapporter. Status för vapenvilaförhandlingarna är fortfarande oklar, och de specifika ståndpunkterna om Irans kärnkraftsprogram är inte offentligt kända. Förslagets leverans via Pakistan tyder på pågående diplomatiska kanaler trots fientligheterna, men det är osäkert om det kommer att leda till ett genombrott.
Kriget har väckt internationell oro, där blockaden av Hormuzsundet påverkar globala oljetransporter. Vapenvilan, även om den håller, förblir bräcklig, och de inhemska oroligheterna i Iran sätter press på regimen. Analytiker noterar att USA:s fokus på kärnkraftsdiskussioner indikerar en förskjutning från tidigare retorik om regimskifte, även om förtroendet är lågt på båda sidor.
Den iranska regimen står inför interna utmaningar när protesterna fortsätter, och den ekonomiska påfrestningen från konflikten har försämrat levnadsvillkoren. USA:s administration har kritiserats för sin hantering av kriget, där vissa lagstiftare kräver en tydligare strategi. Samtidigt följer regionala makter noga, eftersom utfallet kan omforma allianser i Mellanöstern.
Förslagets tvetydighet lämnar utrymme för spekulation, men det kan signalera Irans vilja att engagera sig trots de pågående spänningarna.