Enligt en granskning publicerad av statsrådets kansli blev Rysslands kommunikation gällande Finland mer fientlig och hånfull under 2025 jämfört med föregående år. Granskningen, som producerats av statsrådets kanslis kommunikationsenhets strategiska kommunikationsteam, övervakar informationsmiljön och utarbetar kommunikationsrekommendationer för regeringens behov. Denna aggressiva kommunikation är en reaktion på att Finland stärker sitt NATO-samarbete och president Alexander Stubbs synliga roll i utrikes- och säkerhetspolitiska diskussioner, vilket enligt uppgift irriterat Ryssland.
Granskningen noterar att Ryssland vanligtvis skärper sin retorik mot motståndare när dess egen situation blir svårare. Materialet från 2025 är inriktat på ryska statskällor och statliga medier, som är nyckelkanaler för ryskt inflytande. Enligt granskningen framställer Ryssland NATO:s handlingar som ett hot, överdriver de påstådda skadorna av sanktioner mot väst, använder stormaktsinterpretationer för att rättfärdiga sina egna militära handlingar och förstärker interna oenigheter i västländer för att försvaga allianser.
Informationspåverkan definieras av regeringen som målmedveten och planerad verksamhet som syftar till att påverka allmänhetens åsikter, beteenden och samhällets funktion. Statsrådets kansli har också publicerat granskningen på ryska. Separat konstaterar kommunikationsexperten Saara Jantunen-Paju att den mer aggressiva kommunikationen också är en reaktion på Finlands synliga aktivitet som del av NATO, och att Rysslands egen försvagade ekonomiska situation och krigets effekter på samhället har lett till försök att rikta uppmärksamheten annorstädes.
Granskningens resultat kommer mot bakgrund av bredare spänningar, då Ryssland eskalerade varningar till Finland gällande NATO-samarbete och överväganden om kärnvapen i början av 2026. Den 6 mars 2026 varnade Kreml-talespersonen Dmitry Peskov att Finlands övervägande att häva ett förbud mot att hysa kärnvapen skulle tvinga Ryssland att vidta motåtgärder och leda till en eskalering av spänningar i Europa. Detta följde på den finska regeringens tillkännagivande den 5 mars 2026 om planer på att ändra sin kärnenergilag för att tillåta inhysning av kärnvapen, ett steg som försvarsminister Antti Hakkanen uppgav är nödvändigt för full anpassning till NATO:s avskräckningspolitik.
Kremls svar ramar in Finlands handlingar som del av en bredare europeisk trend, där Ryssland på liknande sätt kritiserat Frankrikes föränderliga kärnvapenställning. Det finska förslaget är planerat att gå till riksdagen i början av april 2026, där regeringskoalitionen har majoritet. Granskningens analys av Rysslands kommunikationstaktiker under 2025 ger kontext till dessa eskalerade varningar och belyser hur Rysslands retorik härdas som svar på upplevda utmaningar.
Rysslands framställning av NATO som ett hot och dess förstärkning av västliga oenigheter överensstämmer med dess svar på Finlands NATO-integration. Användningen av statliga medier som nyckelkanal för inflytande stöder granskningens fokus på officiella ryska källor. Definitionen av informationspåverkan som målmedveten verksamhet understryker den strategiska karaktären av Rysslands kommunikation.
Publiceringen av granskningen på ryska kan syfta till att direkt motverka ryska narrativ. Sambandet mellan Rysslands försvagade ekonomiska situation och dess kommunikationstaktiker mot Finland noteras av Jantunen-Paju. Granskningens tidpunkt, som täcker 2025, föregår 2026 års kärnvapendebatt, vilket tyder på ett kontinuerligt mönster av förhöjd retorik.
Finlands NATO-medlemskap, som slutfördes 2023, har varit en fokalpunkt i de bilaterala relationerna, där Ryssland ser det som ett säkerhetshot. President Alexander Stubb, som tillträdde 2024, har betonat en stark NATO-anpassning, vilket bidragit till Rysslands irritation. Statsrådets kanslis strategiska kommunikationsteam spelar en roll i att övervaka sådant inflytande för att informera regeringens svar.
Granskningens resultat baseras på analys av ryska statskällor, vilket återspeglar regeringens ansträngningar att förstå och hantera informationskampanjer. När Finland går vidare med sin kärnvapenpolicygranskning kan insikterna från denna rapport vägleda dess kommunikationsstrategier i att navigera relationerna med Ryssland.