Strömavbrottet, som beskrivs av flera rapporter som det största i Berlin sedan andra världskriget, drabbade fem sjukhus och 66 vårdhem. Många hem lämnades utan värme och varmvatten när temperaturen sjönk långt under fryspunkten. Andreas Thomsen, en 68-årig ALS-patient som var beroende av respirator, var direkt i fara.
Hans respirator hade sex timmars batteritid när strömmen gick, och han var tvungen att kopplas bort från sin stationära respirator och bäras till en ambulans med en mobil respirator. Sjukhus, vårdhem, boende i höghus, mobilnät och pendeltågstrafik påverkades också. Strömmen återställdes i delar av nätet på måndagen, men cirka 30 000 hushåll var fortfarande utan ström, och full återställning väntades inte förrän på torsdagen.
Enligt Simon Teune, doktor i politisk sociologi vid Freie Universität Berlin, delar grupperna en anarkistisk ideologi.
Den så kallade Volcano Group tog på sig ansvaret för attacken, som förstörde flera högspänningskablar nära kraftvärmeverket i Lichterfelde. I ett uttalande sade gruppen att den riktade sig mot välbärgade stadsdelar för att 'klippa strömmen till härskarklassen' och beskrev attacken som en protest mot användning av fossila bränslen och AI-datacenter. Gruppen bad mindre rika boende om ursäkt men uttryckte ingen sympati för rika husägare, avfärdade sympati för välbärgade invånare och nämnde inte dem vars liv sattes på spel.
Berlins borgmästare Kai Wegner fördömde attacken som en 'absolut oacceptabel' terrorhandling och kallade angriparna 'professionella brottslingar' och handlingen 'vänsterextrem'. Tysklands federala åklagare utreder händelsen och kommer att intervjua Thomsen. En belöning på upp till 1 miljon euro har utlysts för information, vilket har lett till en våg av tips.
Simon Teune säger att man inte riktigt vet vilka de är, men att de sannolikt är en liten grupp mycket erfarna individer.
Sedan 2011 har polisen försökt spåra olika nätverk av vänsterextremister som utför omfattande sabotage mot tysk infrastruktur. Volcano Group är en etikett som används av lösa grupper utan organiserad koppling till varandra, och rörelsen beskriver sig själv som teknofobisk och ser digitalisering som ett verktyg för statlig kontroll. Enligt Aftonbladet beskrev Simon Teune, doktor i politisk sociologi vid Freie Universität Berlin, grupperna som att de delar en anarkistisk ideologi och sannolikt är en liten grupp mycket erfarna individer, även om deras exakta identiteter är okända.
Trots 15 års kartläggning har myndigheterna inte lyckats infiltrera grupperna. Det ryska hotet har stulit fokus från vänsterextremism, och Tysklands inrikesminister Alexander Dobrindt har pekat på Moskva som en möjlig aktör, trots brist på bevis. En utredning av WELT tyder dock på att det mer betydande hotet är inhemsk extremvänster.
Simon Teune säger att medan våldshandlingar inom extremhögern ofta vilar på bredare stöd inom den egna politiska sfären, agerar de vänsterextrema grupperna mer isolerat.
Attacken i januari blev en vändpunkt i Tyskland, med växande desperation. Enligt Aftonbladet beskrev Teune att medan våldshandlingar inom extremhögern ofta vilar på bredare stöd inom sin egen politiska sfär, agerar vänsterextrema grupper mer isolerat, och det finns ingen miljö som stöder och legitimerar denna typ av handlingar. Teune tror inte att effekterna av januarattacken var önskade, inte ens av förövarna själva; idén var att stänga av ett specifikt kraftverk och samtidigt släcka ljuset i välbärgade områden i Berlin, men de som drabbades hårdast var människor som bor i höghus – människor som var fattiga.
Den tyska ekonomin har lidit förluster på nästan 1 biljon euro från överlappande kriser inklusive covid-19, Ukraina-kriget och USA:s handelspolitik. I andra händelser förväntas tusentals demonstranter vid Münchenkonferensen om säkerhet, Tysklands ekonomiminister avvisade förslag om att knyta EU:s offentliga finansiering till strikta 'Made in Europe'-krav, en lastbilsdäcksexplosion på A9 i Thüringen orsakade en 28-fordonskrasch utan personskador, och tusentals demonstrerade i Berlin i solidaritet med Iran mot dess auktoritära regering.
Det finns ingen miljö som stödjer och legitimerar denna typ av handlingar; knappast någon säger att det var en bra idé att organisera dessa attacker.
Teune tror inte att effekterna av januarattacken var önskade, inte ens av gärningsmännen själva.
Tanken var att stänga ner ett specifikt kraftverk och samtidigt släcka lamporna i Berlins välbärgade områden, men de som drabbades hårdast var människor som bodde i höghus – människor som var fattiga.
Berlins borgmästare Kai Wegner fördömde attacken som en 'absolut oacceptabel' terrorhandling.
Wegner sade att angriparna var 'professionella brottslingar' och att handlingen var 'vänsterextrem'.