De flesta nyhetsmedier ber dig lita på dem. Vi ber dig granska oss.

Det är inte en slogan. Det är ett designbeslut. Varje artikel Reed publicerar har en transparens-panel som visar exakt hur våra artiklar skapas. Vilka källor vi använt, vilka steg vi tagit, vad vi vet och kan bekräfta, men också vad vi inte vet. Den här artikeln beskriver hur den processen fungerar.

Från källa till artikel

Reed bevakar över 1 000 nyhetskällor. När något händer i världen skriver ofta tiotals medier om samma händelse. Ibland med samma fakta, ibland med olika, ibland med motsägelsefull information.

Vår process ser ut så här:

Först samlar vi in rapportering från alla källor som skriver om en händelse, sedan gör vi ett kluster av artiklarna. Vi identifierar vilka artiklar som handlar om samma sak. Därefter extraherar vi fakta, plats, tidpunkt och inblandade personer ur det samlade materialet. Vi gör research -- bakgrundsinformation om personer, organisationer och platser som nämns. Sedan skriver vi vår egen artikel baserad på det samlade underlaget. Till sist granskar vi vår egen text mot källmaterialet, oberoende av skrivprocessen.

Det sista steget är det viktigaste: vi faktagranskar oss själva.

Två-käll-principen

Reed publicerar inte en artikel baserad på en källa. Vi kräver minst två oberoende källor innan vi publicerar. Med ett undantag: officiella myndighetsuttalanden, eftersom de i sig utgör primärkällor.

Det betyder att vi ibland är långsammare än andra. En händelse som bara en tidning rapporterat om publiceras inte hos oss förrän fler källor bekräftar den. Det är en naturlig konsekvens av hur vi arbetar -- vi publicerar hellre rätt än snabbt.

Faktakontroll med RAG-granskning

När en artikel är skriven går den genom en automatisk granskning som fungerar oberoende av skrivprocessen. Systemet extraherar de centrala påståendena i artikeln och söker sedan efter stöd i källmaterialet.

Detta görs genom så kallad RAG-granskning (Retrieval-Augmented Generation), en process där systemet självständigt söker igenom det faktiska källmaterialet för att hitta stöd, eller brist på stöd, för varje enskilt påstående. Det är alltså inte samma AI som skrev texten som granskar den, utan en oberoende process som matchar påståenden mot originalrapporteringen.

Varje påstående bedöms som bekräftat, obekräftat eller omstritt.

Om granskningen hittar problem finns tre möjliga utfall: artikeln godkänns, artikeln skrivs om med korrigeringar, eller artikeln eskaleras för manuell granskning. En artikel får skrivas om högst två gånger. Går den inte igenom efter det går den till manuell granskning.

Det betyder att vi aldrig publicerar något som inte klarat vår egen faktagranskning.

Fem konfidensgrader

Alla informationskällor är inte lika säkra -- det vet alla som läser nyheter. Men sällan visas det. Reed visar det.

Varje artikel har en konfidensgrad på en femgradig skala:

• Bekräftad -- Flera oberoende källor, verifierad information.
• Hög -- Officiella källor, samstämmig rapportering.
• Medium -- En primärkälla, rimlig men inte oberoende verifierad.
• Låg -- En enda källa, motstridiga uppgifter finns.
• Obekräftad -- Cirkulerar men inte verifierad.

Vi tror att det är bättre att publicera en nyhet med tydlig låg konfidens än att inte publicera den alls -- under förutsättning att läsaren verkligen vet vad den får.

Vad vi inte vet

Det här är kanske det viktigaste avsnittet i varje Reed-artikel, och det mest ovanliga.

Varje artikel har ett avsnitt som heter "Vad vi inte vet". Det listar de frågor vi inte kunnat besvara (om sådana finns), de uppgifter vi saknar, de perspektiv som saknas i rapporteringen.

Det var ett medvetet designbeslut. Journalistik handlar inte bara om vad som hänt. Det handlar om vad vi faktiskt kan vara säkra på, och att vara ärliga om gränserna för vår kunskap.

AI med öppna kort

Reed använder AI i varje steg av sin redaktionella process. Från att identifiera händelser i källmaterial till att skriva artiklar, extrahera citat och kontrollera fakta i den färdiga texten. Vi vet att det väcker frågor -- kan man lita på AI-genererad journalistik?

Vårt svar är att man inte ska behöva lita på oss. Man ska kunna granska. Varje artikel visar vilka steg som togs och vilka källor som ligger till grund. Om något är fel ska du kunna se var felet uppstod.

De flesta nyhetsredaktioner som använder AI i någon mån (vilket är de flesta) berättar inte om det för sina läsare. Vi gör tvärtom. Inte för att vi måste, utan för att vi tror att transparens är det enda sättet att förtjäna förtroende.

Hur vi hanterar fel

Vi kommer att göra fel. Varje redaktion gör det. Skillnaden är vad som händer sedan.

Varje artikel har en ändringslogg som visar hur texten har utvecklats över tid. Om vi korrigerar ett faktafel syns det. Om nivån av konfidensgrad ändras syns det, och om ny information tillkommer syns även det.

Vi raderar inte fel. Vi visar dem.

Vad vi inte gör

Vi tar inte ställning politiskt. Reed försöker inte övertyga dig om något. När en nyhet rapporteras olika av olika medier försöker vi identifiera vad som är gemensamt -- det som troligen stämmer -- och vara tydliga med vad som är omstritt.

Vi säljer inte din uppmärksamhet. Reed har inga annonser. Ditt beteende i appen används för att ge dig mer relevanta nyheter -- inte för att visa dig mer relevanta annonser.

Vi gömmer inte hur vi arbetar. Om du undrar hur en specifik artikel skapades, öppna transparenspanelen. Allt finns där.

Granska oss

Vi ber inte om ditt förtroende. Vi ber dig att titta på hur vi arbetar och bedöma själv.

Öppna en artikel. Öppna transparenspanelen. Titta på källorna. Läs vad vi vet -- och vad vi inte vet. Jämför med originalkällorna om du vill.

Det är hela poängen med Reed.