Studie: Tekniska störningar i videosamtal påverkar våra omdömen

En ny studie visar att tekniska störningar som frysande bild eller hackande ljud i videosamtal kan få oss att ändra uppfattning om personen på andra sidan. Detta kan påverka allt från affärer och vårdsamtal till om människor släpps ut ur fängelset.

Pandemin gav ett uppsving för videosamtalen, när allt från bröllop till morgonmöten flyttade till plattformar som Zoom, Meet och Teams. Dessa möten störs ofta av små tekniska buggar. Jacqueline Renee Rifkin, lektor vid Cornell University i delstaten New York, säger att blotta förekomsten av dessa korta, små och flyktiga frysningar, brus och ekon kan ha en betydande negativ inverkan på samtalets utfall.

De flesta tror inte att störningarna i videosamtal har någon större betydelse, men forskningen visar att de kan skapa en omedveten känsla av obehag. Rifkin och hennes kollegor har i en studie publicerad i Nature visat att problemen inte handlar om att vi inte förstår personen på andra sidan, utan att illusionen av öga-mot-öga-kontakt bryts, vilket leder till ett slags obehag som kan upplevas som läskigt, spöklikt och konstigt.

Forskarna analyserade mängder med videomaterial och transkriptioner, inklusive videosamtal från amerikanska förhandlingar om villkorliga frigivningar. De förhandlingar där det förekom en eller flera tekniska störningar under samtalet var förknippade med en lägre sannolikhet att den intagne beviljades frigivning vid det tillfället.

I kontrollerade experiment jämförde forskarna hur tre–fyra störningar på en halv till två sekunder påverkade samtal som simulerade anställningsintervjuer, medicinsk rådgivning eller sociala sammanhang. I fallen med störningar upplevde de drabbade personerna att de fick en sämre kontakt med motparten. Konsekvensen blir att man är mindre intresserad av att anställa en potentiell kandidat, lyssna på en vårdgivare eller inleda en affärsrelation.

Rifkin poängterar att videosamtal i sig för mycket positivt med sig, men att detta väcker frågor om att vissa grupper missgynnas, exempelvis de med dålig uppkoppling i glesbygden. Detta kan skapa en digital klyfta där vissa människor systematiskt och över tid får sämre utfall och resultat än de som inte ständigt drabbas av tekniska störningar.

Källor: Svenska Dagbladet, Aftonbladet