Livsmedelsverket uppdaterar riktlinjer för skolluncher

Livsmedelsverket har uppdaterat nationella riktlinjer för måltider i skolan. Riktlinjerna tar ett helhetsgrepp om skolmåltiderna, från hälsa och trygghet till samarbete mellan professioner och elevdelaktighet. De är ett stöd för de som leder skolor och måltidsverksamheter.

Var tredje elev i högstadiet väljer bort skollunchen. Vissa hoppar över lunchen helt, medan andra väljer att köpa snacks, sötsaker och sötade drycker i stället. Nästan en femtedel av ungdomars energi kommer från den typen av livsmedel.

Forskning visar att det inte är maten i sig som är anledningen till att eleverna väljer bort skollunchen. Eleverna uppger själva att det är för stressigt, stökigt och otryggt i skolrestaurangerna. I de uppdaterade riktlinjerna finns därför stöd till skolan för att förbättra miljön för eleverna. Livsmedelsverket har även justerat tiden som eleverna minst bör ha på sig för att sitta ner och äta maten från 20 till 25 minuter.

Elever som skippar lunchen riskerar att försämra både sin skolprestation och hälsa. Det påverkar också deras klasskompisar. Mätta elever kan fokusera lättare vilket bidrar till lugn och ro i klassrummen, enligt Emelie Elin, projektledare för Livsmedelsverkets kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.

Attityden till skolmaten behöver också förändras. Elever blir mer positivt inställda till skollunchen när de förstår varför menyn ser ut som den gör, varför det är bättre att äta riktig mat än sötsaker och snacks, och att även deras psykiska välbefinnande ökar om de äter bra mat, säger Emelie Elin.

I en tid då psykisk ohälsa bland unga har blivit vanligare och andelen barn med övervikt ökar, är skolmåltiden ett av de mest kraftfulla verktyg vi har för att stärka ungas hälsa och förutsättningar att klara skolan. Skollunchen är mer än ett mål mat. Samvaron i skolrestaurangen mellan elever är värdefull och närvarande vuxna skapar trygghet. Men för att få fler elever att vilja äta skollunchen behöver samarbetet mellan måltidspersonal och skolpersonal öka. Eleverna bör självklart också involveras i arbetet för att driva utvecklingen framåt, säger Emelie Elin.

I år är det 80 år sedan riksdagen beslutade att skollunchen skulle vara kostnadsfri för elever. Syftet med skolmåltiderna då som nu är att ge alla barn, oavsett socioekonomisk bakgrund, förutsättningar att gå i skolan och lära. Skolmåltiden ska bidra till att eleverna håller sig mätta hela dagen och sedan 2011 har Sverige lagstadgade krav på kostnadsfria och näringsriktiga skolmåltider till alla elever i grundskolan. Det är ett viktigt verktyg för att främja hälsa och utjämna socioekonomiska skillnader.