Metod för bättre studiero testas i svenska klassrum

En internationellt etablerad metod för att förebygga beteendeproblem i skolan har testats i svenska lågstadieklasser för första gången. Metoden, som bygger på tydliga regler och positiv återkoppling, syftar till lugnare skolmiljö och färre konflikter.

Forskare vid Lunds universitet har undersökt hur metoden Good Behavior Game (GBG) kan användas för att förbättra studieron för elever och få mer fokus på undervisningen i klassrummen. Metoden bygger på tydliga, positivt formulerade regler, lagarbete och positiv återkoppling. Tidigare internationella studier har visat långsiktiga positiva effekter, men detta är första gången metoden testas i en randomiserad studie i Sverige.

Studien genomfördes i samarbete med Malmö stad. Totalt deltog 43 lågstadieklasser, från förskola till årskurs 3, med sammanlagt 990 elever vid fem skolor. På tre av skolorna fick lärarna utbildning i GBG, medan de andra fortsatte som vanligt. Elevernas beteende och klassrumsklimat följdes under ett läsår genom lärarskattningar och oberoende observatörer.

En av forskarnas viktigaste slutsatser är att metoden faktiskt gick att genomföra under helt vanliga förhållanden i skolan. Lärarna fick en utbildning och handledning i metoden, men utöver det krävdes inga extra resurser, ingen extra personal och inget särskilt forskarstöd för att få detta att fungera i skolorna.

GBG-metoden riktar sig till alla elever i klassen, inte bara till barn som har svårigheter. Tanken är att tidiga och breda insatser kan stärka skolmiljön för alla och minska risken att problem blir bestående. Beteendeproblem tidigt i livet kan vara en signal om svårigheter på många områden, både nu och längre fram i livet. Därför är tidiga, förebyggande insatser viktiga.

Studien genomfördes i en verksamhetsnära miljö och har inte statistiskt säkra effekter, men alla utfall pekar i den riktning man skulle förvänta sig om metoden fungerar. Det ger ett samlat, försiktigt stöd för att GBG kan bidra till bättre studiero och klassrumsklimat.

Effekterna syntes i klassrummet, men inte i gemensamma utrymmen som korridorer och matsal. Forskarna menar att det stämmer med hur metoden fungerar – den är avsedd att användas i undervisningen och i själva klassrumssituationen. Metoden kan komplettera annat stöd och är en universell, förebyggande metod som kan användas i hela klassrummet.