Våldsutsatta samiska kvinnor riskerar utfrysning

Våldsutsatta samiska kvinnor riskerar att bli utfrysta och isolerade om de berättar om det våld de utsatts för. Det framkommer när Region Norrbottens styrgrupp för jämställdhetsintegrering inhämtat kunskap om våld mot samiska kvinnor i samband med kampanjen En vecka fri från våld.

Stina Inga, vårdkoordinator på Kiruna hälsocentral, och Inga Kuoljok, kurator på den samiska resursenheten vid Jokkmokks hälsocentral, deltog i mötet. De pekar på att risken för både våld och psykisk ohälsa är större i trängda samhällen som det samiska, där människor är nära knutna till varandra. Släktingar och grannar griper därför inte in som i majoritetssamhället.

När en samisk kvinna lämnar en våldsam partner kan hon behöva lämna hela samhället, vilket försvårar uppbrottet. Det kan också innebära att hon måste lämna egendom och kanske renar – allt som är knutet till hennes identitet. Hotet om att barnens framtid också kan fara illa gör att många väntar med att lämna tills barnen blivit myndiga. Problemet är särskilt stort inom renskötarsamhällen där allt är knutet till renskötseln.

Inga Kuoljok berättar att socialtjänsten i Jokkmokk under de senaste tio åren i princip inte har träffat någon samisk kvinna som utsatts för våld, eftersom de inte söker hjälp. Stina Inga inflikar att det är svåra frågor att prata om och lättare att diskutera strukturellt våld än det som inträffar inom kulturen.

Behovet av en stödlinje för samiska kvinnor har diskuterats, men det är tudelat. Stina Inga säger att hon själv inte skulle ringa till en sådan linje om hon varit våldsutsatt, eftersom hon då riskerar att möta en annan samisk person i telefon som kanske känner hennes familj eller personer i hennes sameby. Hon nämner ett fall där en ung kvinna berättade för en psykolog att hon utsatts för våld och psykologen svarade att han kände hennes pappa, vilket stängde den dörren.