Kustbevakningen utökar sjöövervakning i Östersjön mot nya hot
Kustbevakningen har utökat sin sjöövervakning i Östersjön för att möta en ökad maritim risk- och hotbild. Detta ingår i ett alltmer kritiskt uppdrag där övervakning av avvikande beteende och skydd av
Kustbevakningen har utökat sin sjöövervakning i Östersjön för att möta en ökad maritim risk- och hotbild. Detta ingår i ett alltmer kritiskt uppdrag där övervakning av avvikande beteende och skydd av kritisk undervattensinfrastruktur blivit centralt.
Kustbevakningen bedriver sjöövervakning dygnet runt, året om, för att skapa en lägesbild över vad som sker på och under ytan i svenska vatten. Uppdraget innebär tillsyn, kontroller och spaning efter avvikande beteende, som fartyg som stänger av sin AIS-signal, gör märkliga vändningar eller rör sig utanför vanliga rutter. Enligt Fredrik Hallerström, chef på Operativa Sjöövervakningssektionen, är personalens erfarenhet och kunskap ovärderliga för att analysera sådana beteendemönster.
Övervakningen sker med flera system, inklusive radarteknologi, AIS-system och flygspaning, vilket gör det möjligt att kartlägga fartygsrörelser i realtid och identifiera potentiella hot. Kustbevakningen får ofta tips från andra myndigheter och allmänheten, och flygplanen utgör ett viktigt komplement till arbetet till sjöss. Fartygen KBV 002 och KBV 003 är inblandade i bevakningen av Östersjön.
En stor förändring är det ökade fokuset på den så kallade skuggflottan – fartyg i undermåligt skick som stänger av spårbara system som AIS för att röra sig i det fördolda. Idag följer Kustbevakningen ett hundratals sådana fartyg noga. Incidenter som kabelbrott på havsbotten har också satt fokus på uppdragets strategiska vikt för att stärka Sveriges totalförsvar. Kustbevakningen positionerar sig som navet på havet, där resurser och förmågor används optimalt i eget uppdrag och i stöd till andra.
Transparency
How we verified this article