Fritidskortet måste användas senast den 30 november

Årets Fritidskort måste användas senast den 30 november. Valmöjligheterna är många – hittills har fyra av tio föreningar och kulturskolor, som kan vara med i Fritidskortet, anslutit sig. I hela landet har omkring 40 procent av de föreningar och kulturskolor som kan vara med i Fritidskortet anslutit sig två månader efter start. I de flesta av Sveriges 290 kommuner har barn ett brett utbud av aktiviteter för sitt Fritidskort redan nu.

Med Fritidskortet får barn och unga mellan 8 och 16 år 500 kronor per år för att delta i fritidsaktiviteter. Familjer som fick bostadsbidrag förra året kan få 2 000 kronor per barn. Hittills har över 300 000 barn hämtat Fritidskortet, och av dem har drygt 38 000 fått det högre beloppet på 2 000 kronor. Fritidskortet kan användas även i andra kommuner än barnens hemkommun. Om fakturan för nästa termins aktiviteter redan har kommit går det även bra att använda årets pengar för att betala för dessa.

Syftet med satsningen på Fritidskortet är att fler barn och unga ska få möjlighet till en aktiv och meningsfull fritid, oavsett familjens ekonomi. Med Fritidskortet kan vårdnadshavare betala för barn och ungas regelbundna fritidsaktiviteter – som idrott, kultur och friluftsliv. Det kan användas till avgifter hos de föreningar och kulturskolor som är med i Fritidskortet, eller för hyra av utrustning eller hjälpmedel för att delta i fritidsaktiviteter.

Fritidskortet är ett uppdrag från regeringen till Folkhälsomyndigheten, E-hälsomyndigheten, Försäkringskassan, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och Kulturrådet. Samverkan sker också med bland andra Riksidrottsförbundet, Svenskt Friluftsliv och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).