Kortlistan för Women's Prize for Nonfiction inkluderar Arundhati Roy för hennes memoar 'Mother Mary Comes to Me', Lyse Doucet för 'The Finest Hotel in Kabul' och Jane Rogoyska för 'Hotel Exile'. Även med på listan är Judith Mackrell för 'Artists, Siblings, Visionaries', Ece Temelkuran för 'Nation of Strangers' och, enligt större medier, Daisy Fancourt för 'Art Cure'. Kortlistan för skönlitteratur består av Addie E Citchens för 'Dominion', Virginia Evans för 'The Correspondent' och Marcia Hutchinson för 'The Mercy Step'.
Avrundningen av skönlitteraturlistan görs av Rozie Kelly för 'Kingfisher', Susan Choi för 'Flashlight' och Lily King för 'Heart the Lover'. Women's Prize for Nonfiction grundades 2023 för att hjälpa till att rätta till könsobalansen i facklitterära priser, även om vissa rapporter indikerar att det lanserades 2024. Forskning visade att endast 35,5 % av vinnarna över sju stora brittiska facklitterära priser under det föregående decenniet var kvinnor.
Vinnaren av Women's Prize for Fiction tillkännages den 11 juni och får 30 000 pund samt en statyett kallad 'Bessie'. Vinnaren av Women's Prize for Nonfiction får också 30 000 pund. Thangam Debbonaire är ordförande för facklitteraturjuryn, medan Julia Gillard är ordförande för skönlitteraturjuryn.
Enligt Debbonaire erbjuder facklitteraturkortlistan 'rika och originella insikter i vad som ofta känns som en fragmenterad och osäker värld'. Gillard noterade att skönlitteraturkortlistan 'inte skyggar för att undersöka livets utmaningar, men ger också många glädjeögonblick'. Den långa listan för facklitteratur innehöll 16 författare, men de exakta kriterierna för urvalet till kortlistan är fortfarande oklara.