Militärpolisen fick informationen via en auditiör, en juridisk rådgivare inom Försvarsmakten, enligt Expressen. Officerarna ska ha valt ut och kartlagt kvinnorna i chattar, även om tidslinjen för de påstådda övergreppen är oklar. Dufberg fick kännedom om rapporterna i höstas och inledde den 3 november en utredning, som han senare överlämnade till personalansvarsnämnden, enligt Dagens Nyheter.
Som ett resultat av utredningen lämnade två av officerarna frivilligt sina befattningar på Livgardet, och nämnden lade ner ärendena mot dem. Båda har polisanmälts, men åklagaren har ännu inte beslutat om åtal, rapporterade Expressen. De andra två officerarna arbetar fortfarande på Livgardet: en fick en varning från nämnden, medan den andra utreddes för två våldtäkter men åklagaren lade ner förundersökningen.
Kvinnorna uppgav i utredningen att de inte vågade anmäla tidigare på grund av rädsla för repressalier och sitt beroende av officerarna, enligt Expressen. Dufberg beskrev situationen som 'extremt allvarlig' och sade enligt Dagens Nyheter att ingen anställd ska behöva frukta repressalier för att anmäla. Han påpekade också att utredningen bör hanteras under sekretess för att skydda offer, anklagade och vittnen, och att det är oacceptabelt att utreda vem som sagt vad eller attackera den som anmält. Kvinnorna har fått stöd av försvarshälsan och chefer, och ingen arbetar fortfarande tillsammans med de två officerarna i tjänst.
Ett bredare sammanhang visar på systemiska problem: i en granskning sommaren 2025 rapporterade SVT att hälften av alla anmälda överträdelser, sexualbrott eller våldsincidenter inom försvaret löses med löneavdrag. Dufberg sade att det är svårt för honom att utvärdera strängheten i påföljderna på grund av bristande insyn i alla fall, enligt Sveriges Radio Nyheter.