USA:s ambassad i Albanien utfärdade en varning om att Iran-relaterade grupper kan rikta sig mot amerikaner och USA-relaterade enheter i Albanien och uppmanade till försiktighet på offentliga platser som turistområden, köpcentrum, hotell, restauranger och klubbar. Albanska myndigheter avfärdade dock den amerikanska varningen som spekulation, även om myndigheterna i Tirana uppgav att säkerhetsinstitutionerna är i hög beredskap, med alla mekanismer 'aktiva och funktionella'. Albaniens president Bajram Begaj har daglig kontakt med Nationella säkerhetsrådet och informeras kontinuerligt om alla potentiella hot, med samordning med internationella partners på 'extremt hög nivå'. Albaniens Nationella säkerhetsråd samlar toppstatliga tjänstemän för att bedöma risker och rekommendera åtgärder, men fattar inga bindande beslut, och presidenten informeras om varje situation och scenario, samt alla åtgärder som vidtas enligt säkerhetsprotokoll.
Den 28 februari 2026 attackerade USA och Israel Iran, en operation som snabbt eskalerade till ett regionalt krig med vittgående konsekvenser. USA:s president Donald Trump förklarade att attackens syfte var regimenskifte i Iran, och den amerikansk-israeliska operationen avlägsnade nyckelpersoner inom politiskt och militärt ledarskap i Iran. Attacken involverade två hangarfartygsstridsgrupper och avancerade flygplan, och under de första två stridsdagarna har minst tre amerikanska jetplan skjutits ner. Iran svarade med att rikta sig mot amerikanska militäranläggningar samt energi- och civil infrastruktur i Gulfstaterna, och iranska missiler orsakade allvarliga skador i Israel, med dödsoffer och skadade.
Mer än 1 800 personer har dödats i konflikten, med minst åtta amerikanska militärtjänstgörande bland de döda. Människorättsorganisationer rapporterar att minst 40 % av dödsoffren från israeliska attacker var civila, cirka 440 av över 1 100 dödade, och en attack på Evinfängelset dödade mer än 70 personer. Det civila dödstalet från kriget i Iran har nått nästan 1 500, med minst 1 443 dödade mellan den 28 februari och 23 mars, enligt Human Rights Activists in Iran (HRA). Barn utgör minst 217 av de civila dödsoffren, och den dödligaste dagen var den 9 mars, med minst 252 civila dödade.
Irans stängning av Hormuzsundet har orsakat en global energichock, vilket fick Internationella energiorganet att frigöra 400 miljoner fat från sitt strategiska reserv. I Israel dödade iranska attacker minst 28 personer, mestadels civila, och skadade 3 000, medan Teheran använder en strategi med eskalerande attacker på grannländers energi- och ekonomisk infrastruktur. Kriget utmanar Gulfstaternas ekonomiska modell, och omfattningen av ryskt militärt stöd till Iran utöver rapporterade flygplan och helikoptrar är oklar.
Det civila dödstalet i Iran inkluderar minst 175 studenter dödade av en rapporterad amerikansk attack på en iransk grundskola. Airwars rapporterade minst 130 civila skadade i Iran, och HRA verifierade skador på 60 sjukhus, 44 skolor och 129 bostadshus. Cirka 3,2 miljoner människor har fördrivits från sina hem i Iran, enligt FN:s siffror, och över 21 miljoner människor i Iran utsattes för israeliska attacker.
Iranska civila har mött intensifierat inhemskt förtryck sedan den 28 februari, inklusive godtyckliga arresteringar, enligt Human Rights Activists in Iran (HRA). Internetanslutningen i Iran sjönk till cirka 1 % av normal nivå, vilket hindrade kommunikation och informationsflöde. De specifika bevisen som stöder den amerikanska varningen om Iran-relaterade hot i Albanien har inte offentliggjorts.
Efter attacken drivs Irans krig av det Högsta nationella säkerhetsrådet under ordförandeskap av Ali Larijani, och ett nytt provisoriskt ledningsråd sammankallas i Iran. Församlingen av experter arbetar med att välja Khameneis ersättare, men den nuvarande statusen för Irans ledarskap och styre efter Khameneis död är osäker.
Det kommer inte att bli några förhandlingar med USA.
Internationella reaktioner inkluderar juridisk kritik, eftersom Susan M. Akram, en ACW Non-resident Fellow, uppgav att de amerikansk-israeliska attackerna mot Iran inte kan rättfärdigas juridiskt enligt internationell lag. Hur internationella juridiska organ reagerar på anklagelser om krigsförbrytelser i konflikten är ännu inte klart, och diplomatiska ansträngningar eller medlingsförsök för att minska spänningarna i det regionala kriget har inte detaljerats.
Iran har fått MiG-29 Su-35 stridsflygplan och Mil Mi-28 attackhelikoptrar från Ryssland, vilket stärker dess militära kapacitet. Kuwaits försvarsministerium uppgav att flera amerikanska stridsflygplan kraschade över deras territorium, men USA hävdar att flygplanen sköts ner av egen eld.
I Albanien involverar säkerhetssamordning att Nationella säkerhetsrådet bedömer risker utan bindande beslut, som tidigare noterats. Hackare kopplade till Iran utförde cyberattacker på albanska statliga institutioner, en del av Teherans bredare strategi.
I Bulgarien har myndigheterna i Sofia bekräftat att Iran skickade en diplomatisk not förra månaden som varnade Bulgarien mot att tillåta amerikanska militärflygplan att använda dess flygplatser för operationer mot Iran. Varningen kom efter rapporter om att amerikanska militärflygplan setts i huvudstaden, och Bulgarien har försäkrat Teheran att det inte är involverat i någon militär aktivitet, utan stridsflygningar över dess luftrum eller tankning på dess territorium.
Israel säkrade kontroll över luftrummet från sitt västra till Teheran, vilket förlamade Irans luftförsvar, och ACLED registrerar över 160 israeliska attacker på militära mål och 10 på polisbaser i Iran. Israel riktade sig mot iranska regeringsbyggnader och dödade höga befälhavare och kärnfysiker, vilket bidrog till de höga dödssiffrorna.
Den globala energichocken från Hormuzsundets stängning ledde till IEA:s reservfrigörande, som tidigare nämnts. Incidenter med egen eld, som USA:s påstående om nedskjutna flygplan, tillför komplexitet till konfliktens narrativ.
Irans cyberattacker på Albanien och regional strategi belyser dess asymmetriska krigföringstaktiker, som kompletterar fysiska attacker.