Den 28 februari 2026 inledde USA och Israel gemensamma militära attacker mot Iran, enligt flera källor. Attackerna riktade sig mot iranska militära tillgångar, ledarskap och kärnprogramsanläggningar. Iran svarade med att rikta in sig på amerikanska militäranläggningar, Israel samt energi- och civil infrastruktur i Gulfstaterna. Denna eskalering har försatt regionen i dess allvarligaste konflikt på decennier.
Iran stängde effektivt Hormuzsundet, vilket störde den globala oljetillförseln. Cirka 20 miljoner fat olja per dag transporterades genom sundet 2025, men tankertrafiken sjönk med ungefär 70 % initialt, sedan till nästan noll, enligt Internationella energiorganet. Denna stängning har sänkt oljeflödena till ett droppande, vilket skapat omedelbara bristförhållanden på globala marknader.
Konfliktens mänskliga kostnad är oklar på grund av motstridiga rapporter. Mer än 1 800 personer har dödats i konflikten per den 20 mars 2026, enligt flera källor. Dock rapporterade Human Rights Activists in Iran att per samma datum hade 3 220 personer dödats i Iran ensamt, inklusive 1 165 militärpersonal och 1 398 civila, med minst 210 barn bland de döda. Avvikelsen tyder på osäkerhet eller olika rapporteringsmetoder angående konfliktens allvar.
En av de mest kontroversiella händelserna involverar en skolattack i Iran. Minst 175 elever dödades av en rapporterad amerikansk attack på en iransk grundskola den 28 februari, enligt rapporter. Iran anklagade USA och Israel för att ha attackerat en flickskola samma dag, vilket dödade 168 personer inklusive cirka 110 barn. Expertvideanalys av BBC Verify visar att en amerikansk Tomahawk-missil träffade en militärbas nära skolan. USA sa att de undersökte skolhändelsen, medan Israel sa att de var 'omedvetna' om några militära operationer i området.
Ledarskapsförändringar har inträffat i Iran under konflikten. Teherans församling av experter utsåg Ali Khameneis son, Mojtaba Khamenei, som hans efterträdare, enligt flera källor. USA:s försvarsminister Pete Hegseth sa att Irans nya högste ledare, Mojtaba Khamenei, var skadad och 'sannolikt vanställd'. Iran förnekade påståendet om Mojtaba Khameneis skada.
Militära utvecklingar visar betydande förluster på båda sidor. Under de första två stridsdagarna sköts minst tre amerikanska stridsflygplan ner, enligt flera källor. USA hävdar att flygplanen sköts ner av egen eld. Ett iranskt krigsfartyg sänktes av en amerikansk ubåt i Indiska oceanen nära Sri Lanka den 4 mars 2026, vilket dödade minst 87 personer. Iran har fått MiG-29 Su-35 stridsflygplan och Mil Mi-28 attackhelikoptrar från Ryssland, enligt rapporter.
Högt uppsatta iranska tjänstemän som dödats inkluderar Ali Larijani, Esmail Khatib och Gholamreza Soleimani, enligt flera källor.
Israeliska myndigheter sa att 15 civila dödats av iransk missileld per den 19 mars 2026. Israel ökade luftattackerna i Libanon efter att Hezbollah avfyrat raketer mot Israel som stöd till Iran, enligt flera rapporter.
USA:s väpnade styrkor inledde en militärkampanj för att öppna Hormuzsundet den 19 mars 2026, enligt flera källor. Iran har genomfört 21 bekräftade attacker på handelsfartyg per den 12 mars 2026. Den exakta tidslinjen och framgången för denna kampanj är osäker.
Stängningen har utlöst en global energikris. Brent crude-oljepriset översteg 100 dollar per fat den 8 mars 2026, och steg till 126 dollar per fat på sin topp, enligt flera källor. Stängningen är den största störningen i energiförsörjningen sedan energikrisen på 1970-talet. Internationella energiorganet frigav fyra hundra miljoner fat från sitt strategiska reserv på grund av energichocken.
USA påverkas av den globala ökningen i oljepriser på grund av stängningen. USA importerade cirka 8 % av sin råolja från Persiska Gulf-länder 2025, enligt USA:s energimyndighet. Cirka 80 % av oljan som passerade Hormuzsundet 2025 var avsedd för Asien, med Kina som fick 45–50 % av sin olja via sundet, enligt Internationella energiorganet.
Expertbedömningar av militär effektivitet visar divergerande perspektiv. Matthew Kroenig från Atlantic Council sa att USA är väl på väg att försämra Irans kärnprogram, ballistiska missiler, flotta, drönare och kontroll av ombud. Han tillade att mer än femtio iranska örlogsfartyg vilar på havsbotten. Detta kontrasterar dock med rapporter om att under de första två stridsdagarna sköts minst tre amerikanska stridsflygplan ner, och att Iran har fått militärt stöd från Ryssland. Israels strategiska mål är kollapsen av det iranska regimen, enligt flera källor.
Den juridiska och politiska kontexten förblir omstridd. De amerikanska och israeliska attackerna kan inte rättfärdigas lagligt enligt internationell rätt, enligt Susan M. Akram, en ACW icke-bosatt stipendiat. Irans stängning bryter mot FN:s havskonvention, enligt flera källor. President Trump gav motstridiga uttalanden om amerikanska militära mål och konfliktens utveckling.
Regionala och globala ekonomiska störningar intensifieras. Stora medierapporter indikerar att ekonomiska effekter av Iran-kriget kommer att vara djupt negativa och långvariga. Västerländska länder har varit relativt skyddade från krisen med det stängda Hormuzsundet, enligt dessa rapporter. Det mest synliga beviset på Hormuzsundets stängning är stigande bensin- och dieselpriser vid pumpen. Effekten av Hormuzsundets stängning har varit mer akut i Fjärran Östern, och asiatiska ekonomier som är mer beroende av oljeimport står inför en mer pressande utmaning.
Asiatiska ekonomiska påverkan är redan synlig. Pakistan har infört en obligatorisk fyradagars arbetsvecka, enligt stora medier. Folk i Thailand har blivit tillsagda att minska på luftkonditionering för att reducera energiförbrukning. En global oljebrist kommer att dra Europa in i konkurrens med asiatiska länder som Japan och Sydkorea, enligt analytiker. Hård konkurrens från asiatiska köpare kommer sannolikt fortsätta att pressa upp priserna för europeiska köpare.
Europeisk påverkan ökar trots viss isolering. Västerländska ekonomier har hittills undvikit större brist eller tal om ransonering, enligt stora medier. Europa får mindre olja från Gulfstaterna på grund av stängningen. Brent crude-priser nådde 108,6 dollar (82 pund) på måndagen, och oljepriser är upp 24,4 % under den senaste månaden, enligt stora medierapporter. Bensin- och dieselpriser spiralerar ur kontroll, med bensinpriser som nått en 18-månaders hög i Storbritannien, enligt RAC.
Politiska åtgärder framträder för att mildra krisen. Internationella energiorganet släppte en 10-punkts handlingsplan förra månaden som snabbt skulle kunna implementeras av regeringar, företag och individer, enligt stora medier. Europeiska unionen har uppmanat medlemsstater att uppmuntra medborgare att arbeta hemifrån och köra mindre för att minska efterfrågan. Sommarsemestrar möter potentiell störning på grund av oljekrisen, och utsikterna för resebranschen verkar dyster.
Olösta frågor svävar över konfliktens framtid. Stora medierapporter indikerar att även om Iran följde Trumps krav, skulle oljetillförselcykeln förbli störd under en betydande period. Ungefär en femtedel av världens olja transporteras genom Hormuzsundet, och oljepriser har skjutit i höjden sedan dess stängning. Stigande bensinpriser signalerar kommande brist. Vilka specifika militära mål USA och Israel syftar till att uppnå bortom de initiala attackerna förblir oklart, med tanke på Trumps motstridiga uttalanden. Om Iran kommer att följa Trumps ultimatum att återöppna Hormuzsundet är osäkert, och i så fall, hur snabbt oljetillförseln kan återställas. Den fulla omfattningen av civila förluster och infrastrukturskador i Iran och andra drabbade regioner är inte fullt känd, eftersom rapporter varierar kraftigt.