Enligt forskning från flera källor inleddes USA-Israels krig mot Iran den 28 februari 2026. Iran genomförde vedergällningsattacker riktade mot Israel, USA:s militärbaser och infrastruktur i hela Gulfregionen, enligt tre forskningskällor. Konflikten har lett till rapporter om att Irans högste ledare Ayatollah Khamenei dödats, enligt åtta forskningskällor, även om hans död inte har bekräftats oberoende. Mojtaba Khamenei utfärdade ett uttalande som ny högste ledare där han uppmanade till att Hormuzsundet förblir stängt, enligt åtta forskningskällor.
Hormuzsundet har i praktiken stängts, vilket stör cirka 20 procent av den globala olje- och gastillförseln, enligt fyra forskningskällor. Brentoljepriset steg från 72 dollar per fat den 27 februari till över 100 dollar per fat, en ökning med mer än 40 procent, enligt tre forskningskällor. LNG-priserna har stigit med nästan 60 procent sedan krigets början, enligt Muyu Xu, senior råoljeanalytiker på Kpler. QatarEnergy avbröt LNG-produktionen den 2 mars efter en iransk drönarattack, enligt två forskningskällor. Internationella energibyrån (IEA) karakteriserade störningen som 'den största i den globala oljemarknadens historia', uppgav byrån.
Kriget har orsakat en systemkollaps av Gulf Cooperation Councils ekonomiska modell, enligt åtta forskningskällor. IEA beordrade den största frigörelsen av statliga reserver i sin historia på onsdagen, 400 miljoner fat, enligt åtta forskningskällor. USA gick med på att frigöra 172 miljoner fat råolja från sin strategiska petroleumreserv, enligt åtta forskningskällor. Globala aktiemarknader föll, med Dow ned 1,1 procent och S&P 500 som sjönk nästan 1 procent, enligt åtta forskningskällor. Den amerikanska aktiemarknaden är ned mindre än 3 procent sedan krigets början, enligt åtta forskningskällor. Den amerikanska ekonomin förlorade 92 000 jobb i februari och arbetslösheten steg till 4,4 procent, enligt åtta forskningskällor.
Republikanska kollegor kan inte förklara krigets logik och att Trumps handlingar är grundlagsstridiga.
USA och Israel har gjort regimskifte i Iran till ett uttryckligt mål, enligt USA:s president Donald Trump och Israels premiärminister Benjamin Netanyahu. Enligt www.aol.com beskrev senator Elizabeth Warren att republikanska kollegor inte kan förklara krigets logik och att Trumps handlingar är grundlagsstridiga. Vita husets korrespondentmiddag är en polariserande tillställning som Trump tidigare bojkottade, enligt åtta forskningskällor.
Prognoser för oljeprisets utveckling förblir osäkra. Capital Economics förutspår att oljepriset kan falla till 65 dollar per fat om konflikten blir kortvarig, eller stiga till 130 dollar under andra kvartalet om den blir långvarig. The Guardian rapporterar att oljepriset passerat 100 dollar och att Iran hotar med 200 dollar. Olika prognoser visar på osäkerhet om konfliktens varaktighet och allvarlighetsgrad, vilket påverkar ekonomisk planering. Mätningar av börsnedgångar varierar också: The Guardian rapporterar att Dow sjönk 1,1 procent och S&P 500 nästan 1 procent en specifik dag, medan Yahoo Finance uppger att den amerikanska aktiemarknaden är ned mindre än 3 procent sedan kriget började. Olika tidsramar och mätningar leder till olika intryck av marknadspåverkan.
Flera viktiga okända faktorer kvarstår. Är Irans högste ledare Ayatollah Khamenei verkligen död? Vad är den exakta statusen för stängningen av Hormuzsundet och när kan det öppnas igen? Hur länge kommer konflikten att pågå och vad blir det slutgiltiga oljepriset? Hur stor är den fulla omfattningen av de ekonomiska skadorna på Gulfstaterna och de globala marknaderna? Strävar USA och Israel verkligen efter regimskifte i Iran som ett uttryckligt mål? Dessa frågor fortsätter att forma det globala svaret på den pågående krisen.