En tvåveckors vapenvila mellan USA och Iran har meddelats, vilket lett till omedelbara marknadsreaktioner då oljepriserna föll kraftigt och aktieindex steg globalt. Brent-rasolja föll till cirka 95 dollar per fat, med Axios som rapporterar detta som det största fallet sedan Gulfkriget 1991. Guldpricerna steg cirka 2 % till över 4 800 dollar per uns, enligt flera rapporter, medan asiatiska börser steg brett, inklusive vinster i Sydkoreas Kospi och Japans Nikkei. Europeiska terminer pekade på vinster på cirka 4–5 %, och Stockholms börs förväntas stiga när handeln öppnar, enligt flera rapporter. Dock svängde amerikanska aktier kraftigt under handeln på grund av osäkerhet, med S&P 500 som avslutade med en blygsam vinst på 0,1 %, enligt flera källor. Londons FTSE 100-index slutade dagen oförändrat efter att ha varit ner mer än 2 % tidigare på måndagen, enligt rapporter. I USA steg S&P 500-index mer än 1,1 %, enligt rapporter. Oslobörsen föll cirka 2,7 % i början av handeln, med oljeaktier som Equinor och Vår Energi som föll 12 % och Aker BP som föll 10 %, enligt flera källor.
Vapenvilan inkluderar öppning av Hormuzsundet, enligt flera rapporter, vilket kan mildra farhågor om ett utbudsbrist då det transporterar en femtedel av världens olja- och gasleveranser. Iran och Oman planerar att ta ut avgifter från fartyg som passerar sundet under den tvåveckors vapenvilan, avsedda för återuppbyggnad, rapporterade CNN. Sundet har i praktiken varit stängt sedan kriget började, med Iran som rapporterats ha tagit upp till 2 miljoner dollar per fartyg för passage, och endast cirka 5 % av normal skeppningsvolym har passerat, enligt flera källor. Vissa tankfartyg har kunnat passera efter förhandlingar, som Pakistan och Indien som förhandlade med Iran om säker passage för vissa fartyg, men cirka 800 fartyg är fortfarande fast i Persiska viken, och det finns lite information om hur trafiken kommer att återupptas. Stängningen utlöste den värsta energikrisen i modern tid, men situationen förblir volatil med motstridiga budskap från Teheran och Washington om huruvida Hormuz är öppet, enligt flera rapporter.
Politiskt sammanhang och diplomatiska uttalanden har format vapenvilan, med Israel som fortsätter att slå mot Libanon, enligt flera rapporter. Vapenvilan meddelades efter Pakistans premiärminister som uppmanade Trump att förlänga sin deadline och bad Iran att öppna sundet, och marknadsaktivitet drevs av Donald Trump som meddelade att han skulle avstå från hot om förödande attacker mot Iran, förutsatt att Iran går med på att öppna Hormuzsundet. Trump hade tidigare hotat med attacker mot iransk civil infrastruktur, enligt flera källor. Kommentarerna under helgen hade skakat finansmarknaderna, vilket ökade farhågor att USA-israeliska kriget med Iran skulle bli ett långvarigt konflikt, enligt rapporter. Vid ett tillfälle på måndagen hade priset på Brent nått 113 dollar per fat, men det rasade omedelbart efter Trumps senaste kommentarer, enligt rapporter. Aktier i Asien, som stängde före Trumps senaste kommentarer, hade sett kraftiga fall, enligt rapporter. Japan och Sydkorea har särskilt påverkats av konflikten, då de är starkt beroende av olja och gas som normalt passerar genom Hormuzsundet, enligt rapporter. Sedan kriget började den 28 februari har Iran effektivt blockerat Hormuzsundet, enligt rapporter. Cirka 20 % av världens olja och flytande naturgas passerar normalt genom Hormuzsundet, enligt rapporter.
Tiden efter vapenvilan kunde bli 'Middle East's golden age' och kallade det en stor dag för världsfreden.
Ekonomisk påverkan och inflationsoro kvarstår trots vapenvilan, då konsumenter känner av trycket från energipriser högre än före kriget, enligt flera rapporter. Brent-rasolja ligger fortfarande över 90 dollar per fat, betydligt högre än före kriget då den handlades under 73 dollar, och de flesta ekonomer prognostiserar att oljepriserna kommer att förbli över förkrigsnivåer under hela 2026. Capital Economics förutspår att oljepriserna kommer att sjunka men avsluta året på 80 dollar per fat, med inflation som stiger till 3–4 % i USA och Europa, och ekonomer säger att oförutsägbarheten hos Iran och Trump ökar osäkerhet och risk. Bensinpriser i Storbritannien har stigit med cirka 25 pence per liter och diesel med cirka 50 pence per liter sedan kriget började, med ett genomsnittspris för blyfri bensin på 157,71 pence per liter och diesel på 190,62 pence per liter, det dyraste sedan slutet av 2022, enligt flera källor. Pundet steg 1 % till 1,342 dollar, dess högsta sedan 23 mars och bara 0,4 % under förkonfliktnivåer, medan penningmarknaderna skar ner förväntningarna på räntehöjningar, med Bank of England som nu förväntas höja bara en gång 2026, och mot euron var pundet marginellt starkare. Oljepriset var 110,40 dollar per fat när Oslobörsen stängde på tisdagen, och global oljeproduktion har fallit med cirka 11 miljoner fat per dag, enligt Kpler, med toppen av akut osäkerhet troligen passerad, och oljepriser sannolikt förblir högre än före kriget i flera månader, enligt flera rapporter.
Analytiker är försiktiga, med Jefferies som ser flera potentiella vägar framåt, från en fryst konflikt till förnyad eskalering, och analytiker sa att marknadsreaktionen återspeglade lättnad över att omedelbara risker mildrats, men sentiment förblev försiktigt, enligt flera källor.
Personlig påverkan på konsumenter och företag är betydande, med Ulf, en bonde, som upplever högre bensinpriser som nyligen börjat minska något efter vapenvilan, enligt officiella källor. Bensin kostade tidigare cirka 15 kronor per liter, men priserna är betydligt högre idag, och för Ulf blir det en direkt kostnad i vardagen, en känsla han delar med många andra som är beroende av bränsle i sitt arbete.
Jag lovade att USA skulle hjälpa till med trafikstockningen i Hormuzsundet.
USA-administrationens position hävdar seger, med Vita husets pressekreterare Karoline Leavitt som kallar den tvåveckors vapenvilan 'en seger för USA' och säger att USA har uppnått och överträffat sina centrala militära mål på 38 dagar. Leavitt sa att vapenvilan skapade en öppning för en diplomatisk lösning och långsiktig fred.
Irans officiella uttalanden och vapenvilans villkor skisserades av Irans utrikesminister Abbas Araghchi, som meddelade att Irans väpnade styrkor skulle upphöra med defensiva operationer, men detta betyder inte krigets slut.
Trumps uttalanden om förhandlingar och militära hot inkluderar honom som säger att USA skulle avstå från attacker mot iranska kraftverk, med hänvisning till 'konstruktiva' diskussioner om att avsluta konflikten i Mellanöstern, enligt forskning. Trump skrev på sociala medier att USA och Iran hade hållit samtal om en 'HELT OCH TOTAL' lösning, och han hade tidigare sagt att han skulle 'utplåna' iranska kraftverk om Hormuzsundets skeppningsrutt inte återöppnades inom 48 timmar. I ett inlägg på måndagsmorgonen på Truth Social sa Trump att USA och Iran hade hållit samtal under helgen om 'en fullständig och total upplösning av våra fientligheter', och baserat på 'tonen och stämningen i dessa djupgående, detaljerade och konstruktiva konversationer' hade han beordrat militären att skjuta upp eventuella attacker i fem dagar, beroende på framgången för pågående möten och diskussioner. Iran hade sagt att de skulle svara genom att rikta in sig på nyckelinfrastruktur i regionen, enligt forskning.
Irans förnekande av förhandlingar och anklagelser om desinformation utfärdades av Irans utrikesministerium, som förnekade vad Trump sa angående förhandlingar mellan USA och Iran, enligt forskning. Mohammad-Bagher Ghalibaf, talman i Irans parlament, skrev på X att inga förhandlingar har hållits med USA, och falsknyheter används för att manipulera finans- och oljemarknaderna och fly ur träsket i vilket USA och Israel är fångade.
Okända faktorer kvarstår, inklusive huruvida Hormuzsundet för närvarande är öppet för normal skeppningstrafik och de exakta villkoren och varaktigheten för vapenvilan utöver de inledande två veckorna. Det är oklart hur många fartyg som har betalat avgifterna som Iran tar ut för passage, och den långsiktiga påverkan på globala oljepriser och inflation utöver 2026 är osäker, liksom utsikterna för ett varaktigt fredsavtal mellan USA och Iran efter vapenvilan.