USA överväger en militär operation för att beslagta Irans lager av höganrikat uran, som uppgår till cirka 440–450 kilogram anriktat till 60 % renhet. Det lagret skulle kunna låta Iran bygga upp till 10 kärnvapen, om landet beslutar sig för att militarisera sitt program. Att förhindra Iran från att skaffa ett kärnvapen är ett av president Trumps uttalade krigsmål, vilket ger brådskande åt överläggningarna.
Iran insisterar på att dess kärnprogram endast är för fredliga ändamål, men IAEA och västländer säger att Iran hade ett organiserat kärnvapenprogram fram till 2003. IAEA-inspektörer har inte kunnat verifiera Irans nära vapengradsuran sedan juni 2025 på grund av attacker som försvagade Irans luftförsvar och kärnprogram. Bristen på inspektioner har gjort det svårt att känna till den exakta platsen för uranlagret, vilket skapar ett betydande underrättelsegap.
Kärnmaterialet lagras troligen i tunnlar, där IAEA tror att cirka 200 kilogram höganrikat uran finns i tunnlar vid Irans kärnkomplex utanför Isfahan. Ytterligare kvantiteter tros finnas på kärnanläggningen i Natanz och möjligen i Fordo, men det är oklart om ytterligare kvantiteter kan finnas på andra platser. En satellitbild analyserad av Le Monde tyder på att åtminstone en del av Irans lager av höganrikat uran hade flyttats till underjordiska tunnlar nära Isfahan i juni förra året. USA:s direktör för nationell underrättelsetjänst Tulsi Gabbard uppgav att USA:s underrättelsegemenskap har hög tilltro till att den känner till platsen för Irans lager av höganrikat uran, men brittiska militärkällor bedömer den exakta platsen som osäker, vilket påverkar sannolikheten för uppdragsframgång.
Irans lager av höganrikat uran är i form av uranhexafluoridgas lagrad i robusta kanistrar som väger cirka 50 kilogram var när de är fulla. Uppskattningar av antalet kanistrar varierar från 26 till ungefär dubbelt så många, beroende på hur full varje cylinder är.
En militär operation för att beslagta uranet skulle vara komplex, riskfylld och tidskrävande, fylld av strålnings- och kemiska faror. Operationen skulle kunna innebära insättning av upp till 1 000 specialutbildade styrkor eller en massiv helikopterburen insättning av tusentals anfallstrupper som stödjer Delta Force-specialister. Det skulle kunna ta minst 24 timmar att genomföra, och brittiska militärkällor beskrev planen som mycket högrisk, med hög sannolikhet för förluster och låg sannolikhet för absolut uppdragsframgång eftersom den exakta platsen för uranet är osäker.
USA:s och Israels specialstyrkor har tränat för uppdrag att extrahera kärnmaterial, och USA har utvecklat utrustning kallad Mobile Uranium Facility. Denna förberedelse understryker allvaret i det militära alternativet, även om de logistiska hindren förblir skrämmande.
Ett alternativ till en militär operation är en förhandlad lösning med Iran för att överlämna och säkra materialet utan att använda våld. USA har enligt rapporter föreslagit att erbjuda Iran tillgång till 20 miljarder dollar i frusna tillgångar i utbyte mot mer än 900 pund av dess anrikade uran. USA hoppas förhindra Iran från att komma åt cirka 4 400 pund anrikat uran, varav 992 pund är anriktat till 60 procent renhet. Källor berättade för Axios att USA initialt erbjöd att frigöra 6 miljarder dollar av humanitära skäl, men iranska tjänstemän krävde 27 miljarder dollar.
USA och Iran har enligt rapporter diskuterat att skicka en del av det höganrikade uranet till ett tredje land eller blanda ner det i Iran under internationell övervakning. Det är oklart hur eller vilka frusna tillgångar USA skulle tillåta Iran att komma åt, vilket ökar oklarheten i förhandlingarna.
Vita husets talesperson Anna Kelly vägrade bekräfta giltigheten av Axios-rapporten men sade att produktiva samtal med Iran fortsätter. President Donald Trump uppgav på Truth Social att inga pengar kommer att byta händer på något sätt, form eller vis angående uranet, en ståndpunkt som kontrasterar med de rapporterade förhandlingsansträngningarna.
Kriget mellan USA-Israel och Iran gick in i sin andra månad på lördag, med att förhindra ett kärnvapenberett Iran som ett nyckelmål. Det återstående uranet beskrivs som ett frestande mål för Trump-administrationen för att förklara seger i kriget.
Iran examinerar ungefär 250 000 ingenjörer årligen med STEM-penetration som tävlar med avancerade industriländer, och har en befolkning på över 90 miljoner, urbaniserad, ung, utbildad och konsumentredo. Denna tekniska och demografiska bas komplicerar alla militära åtgärder, eftersom Iran potentiellt skulle kunna återuppbygga eller utveckla sina kärnkraftsförmågor även efter en beslagoperation.
Den exakta nuvarande platsen och fördelningen av Irans lager av höganrikat uran är inte fullt känd, och det är oklart om USA allvarligt planerar en militär operation eller prioriterar diplomatiska alternativ. Specifika villkor och status för förhandlingar mellan USA och Iran angående frusna tillgångar och uranöverlämnande har inte offentliggjorts i detalj, och hur en militär extraktion skulle utföras med tanke på logistiska och defensiva utmaningar är obestämd. En tidslinje för eventuella amerikanska åtgärder, vare sig militära eller diplomatiska, angående Irans uranlager har inte meddelats.