Enligt flera stora medier kommer USA att dra tillbaka 5 000 soldater från Tyskland. I december 2025 fanns cirka 36 000 amerikanska soldater stationerade i landet, enligt medieuppgifter. Den planerade minskningen motsvarar ungefär 14 procent av den amerikanska kontingenten.
Tyskland har länge varit en hörnsten i USA:s militära närvaro i Europa, och den nuvarande kontingenten spelar en central roll i Natos kollektiva försvar och fungerar som en kritisk knutpunkt för operationer utanför kontinenten. Denna kontingent är en del av en bredare amerikansk militär närvaro i Europa. En stor mediekanal rapporterar att USA hade cirka 68 000 aktiv tjänstgörande personal permanent stationerad i Europa vid det datumet.
När rotationsstyrkor inkluderas varierar den totala närvaron mellan 80 000 och 100 000, enligt samma kanal. Dessa styrkor är fördelade över mer än ett dussin europeiska länder, med Tyskland som värd för det största antalet. Kanalen specificerar att det finns 31 permanenta baser och 19 militära anläggningar över hela kontinenten, inklusive nyckelanläggningar som Ramstein Air Base, som fungerar som nav för operationer i Afrika och Mellanöstern.
Italien är värd för 12 662 amerikanska soldater, vilket gör det till det näst största värdlandet. Storbritannien följer med 10 156, Spanien med 3 814, och Polen har 369 permanent stationerad personal plus cirka 10 000 rotationssoldater. Det rapporterade beslutet följer en offentlig oenighet mellan Trump och Merz om Irankonflikten, enligt medieuppgifterna.
Även om detaljerna är få, indikerar rapporterna att tvisten bröt ut efter att Merz offentligt kritiserade den amerikanska militärkampanjen i Iran och ifrågasatte dess laglighet och effektivitet, en hållning som Trump enligt uppgift tog som en personlig förolämpning. Det finns motstridiga uppgifter om vem som tillkännagav tillbakadragandet. The Independent rapporterade att Pentagon gjorde tillkännagivandet, medan Euronews uppgav att president Trump tillkännagav det.
Detta beslut följer en grundlig översyn av departementets styrkeposition i Europa och är ett erkännande av teaterkrav och förhållanden på marken.
Denna diskrepans är betydelsefull eftersom den kan indikera om beslutet är en rutinmässig militär justering eller ett vedergällande politiskt drag. I ett uttalande sade Pentagon-talesmannen Sean Parnell att beslutet var resultatet av en grundlig översyn av styrkepositionen och återspeglade teaterförhållanden och krav. Den nuvarande situationen påminner om tidigare händelser.
Under sin första mandatperiod hotade Trump tidigare att dra tillbaka trupper från Tyskland, men planen genomfördes aldrig, noterar en stor mediekanal. President Biden stoppade därefter den föreslagna tillbakadragningen 2021, enligt samma kanal. Återupplivandet av idén om tillbakadragande har mött stark kritik från amerikanska lagstiftare.
Kongressdemokrater, rapporterar en stor mediekälla, har fördömt åtgärden som gynnar Ryssland och undergräver amerikansk säkerhet. De hävdar att en försämring av den amerikanska militära närvaron i Tyskland skulle undergräva Natos östra flankförsvar vid en tidpunkt då Ryssland fortsätter att hota Ukraina och de baltiska staterna. Senator Jack Reed, den ledande demokraten i senatens försvarskommitté, varnade för att tillbakadragandet tyder på att amerikanska åtaganden beror på skiftande presidenthumör, och uppmanade till ett omedelbart stopp för att förhindra oåterkalleliga konsekvenser för allianser och säkerhet, enligt samma källa.
Flera demokratiska lagstiftare undersöker enligt uppgift lagstiftningsalternativ för att blockera minskningen, med hänvisning till framgångsrika tvåpartiansträngningar för att förhindra en liknande minskning 2020. Internationella perspektiv har också framkommit. Den tidigare svenska utrikesministern Margot Wallström, i en intervju med TV4 Nyheterna, försvarade förbundskansler Merz position.
Hon sade att Merz hade rätt i sin kritik av Trump, rapporterade TV4 Nyheterna. Wallström lanserade en bredare kritik av Trumps Iranpolitik och hävdade att USA:s tillbakadragande från Iranavtalet var ett stort misstag och att den efterföljande bombkampanjen var olaglig och ett stort misslyckande, rapporterade kanalen. Hon hävdade vidare att den militära aktionen hade destabiliserat regionen och urholkat globala normer, vilket förvärrade den skada som redan orsakats av beslutet att lämna kärnenergiavtalet.
Detta tyder på att amerikanska åtaganden gentemot våra allierade är beroende av presidentens humör. Presidenten bör omedelbart upphöra med denna hänsynslösa handling innan han orsakar oåterkalleliga konsekvenser för våra allianser och långsiktiga nationella säkerhet.
Hon lyfte också fram konsekvenserna för de transatlantiska relationerna och varnade för att förtroendeklyftan mellan USA och Europa skulle fördjupas, och förutspådde att tillbakadragandet skulle påskynda den europeiska debatten om ökad beväpning och utveckling av oberoende försvarskapacitet, förmedlade TV4 Nyheterna. Wallström beskrev oförutsägbarheten i amerikansk politik som farlig och betonade att situationen är extremt allvarlig och att mer dialog är akut nödvändig, rapporterade kanalen. När det gäller kärnvapenpolitik ifrågasatte Wallström tanken att fler kärnvapen ökar säkerheten och påpekade att kärnvapenavskräckning hade misslyckats och att kärnvapenhotet uppmuntrade Rysslands invasion av Ukraina, rapporterade TV4 Nyheterna.
Hon uttryckte hopp om att den amerikanska oppositionen skulle agera för att stoppa vad hon kallade den farliga riktningen. Trots allvaret sade Wallström att det måste finnas ett sätt att finna mer dialog, och underströk behovet av en diplomatisk offensiv för att återuppbygga förtroende. Mitt i dessa händelser rapporterar en stor mediekanal också att USA skrotar planerna på att stationera en långdistansartillerienhet i Europa.
Detta beslut, tillsammans med truppminskningen, ses av kritiker som bevis på en bredare amerikansk tillbakadragning från sin traditionella säkerhetsroll i Europa, vilket potentiellt kan stärka rivaler och anstränga Nato-alliansen, antyder medierapporterna. Pentagons officiella motivering betonar en operativ översyn, men sammanträffandet med Trump-Merz-konflikten har underblåst uppfattningar om politisk vedergällning. Dessutom är det inte säkert att tillbakadragandet faktiskt kommer att materialiseras; liknande hot i det förflutna har återkallats, och beslutet kan möta juridiska eller kongresshinder.
Europeiska allierade har ännu inte utfärdat formella reaktioner på planen, vilket lämnar Natos kortsiktiga styrkeuppställning i fråga. Analytiker noterar att den amerikanska närvaron i Tyskland har varit en symbol för den transatlantiska alliansen sedan kalla kriget, och varje betydande minskning skulle markera en historisk förändring. Avsaknaden av en tydlig tidslinje från Pentagon har lämnat allierade och militärplanerare i ovisshet när de bedömer den potentiella påverkan på kollektiva försvarsarrangemang.
Enligt TV4 Nyheterna uttryckte Wallström en sista oro och hoppades att den amerikanska oppositionen skulle hitta ett sätt att ingripa och förhindra vad hon kallade en farlig riktning.