En granskning av SVT Nyheter Uppsala visar att fler barn växer upp med motsatta förutsättningar. Mellan 2017 och 2024 minskade andelen barn och unga (0 till 18 år) i mellanområden, för att öka i de svagaste och starkaste områdena. Uppsala kommun är indelad i 132 bostadsområden som rankas baserat på socioekonomiska förhållanden från arbetslöshet, inkomst, utbildning och ohälsa.
I områden med lägst betyg är arbetslösheten hög och inkomsterna låga, och andelen med eftergymnasial utbildning är mindre. I andra änden finns områden där förhållandena är de motsatta. I den senaste mätningen var medianinkomsten i de mest välbärgade områdena 2,5 gånger högre än i de mest utsatta områdena.
Vi vet att ojämlikhet är dåligt för oss alla.
I de lägst rankade områdena lever över hälften av barnen i hushåll med låg ekonomisk standard, jämfört med endast 2 procent i de högst rankade områdena. Bland barn i grundskoleåldern är utvecklingen i de två motsatta polerna ännu mer uttalad, där gruppen växer mest i de lägst och högst rankade områdena, samtidigt som den minskar i områden i mitten av skalan. Enligt SVT Nyheter beskrev Erik Pelling, ordförande i kommunstyrelsen, ojämlikheten som dålig för alla.
Det är oklart vilka specifika politiska åtgärder Uppsala kommun överväger för att hantera denna växande ojämlikhet eller hur denna trend jämförs med andra svenska regioner. De underliggande orsakerna som driver ökningen av barn i de svagaste och starkaste områdena, såsom migrationsmönster eller födelsetal, har inte specificerats.