Donald Trump uppgav att USA och Iran lanserar en joint venture i Hormuzsundet, som han beskrev som ett sätt att säkra farleden. Han hävdade också att Iran har gått med på en tvåveckors vapenvila och kommer att öppna Hormuzsundet igen medan en 10-punkts fredsplan övervägs av båda sidor. Detta meddelande följer veckor av ökade spänningar i regionen, även om de exakta villkoren för vapenvilan och fredsplanen fortfarande är oklara.
Iran har föreslagit ett avgiftssystem för fartyg som passerar Hormuzsundet under den tvåveckorsperioden, där en namnlös Mellanöstern-tjänsteman angett att avgifterna kan nå upp till 1 miljon dollar per fartyg. Enligt planen måste fartyg informera mellanhändslobolag kopplade till Iranska revolutionsgardet om fartygets last, destination och slutliga ägare. Om godkänt kommer IRGC-båtar att ge eskort in och ut ur Hormuzsundet, vilket lägger till ett lager av säkerhet och kontroll över sjötrafiken.
Motstridiga rapporter har dykt upp angående den finansiella skalan på Irans föreslagna avgifter. Medan den namnlösa Mellanöstern-tjänstemannen nämnde avgifter på upp till 1 miljon dollar, nämner flera rapporter en summa på 2 miljoner dollar per fartyg som genomsnittlig taxa för ett enskilt oljetanker som passerar Hormuzsundet. Denna oenighet påverkar förståelsen av den potentiella intäkten, där analytiker föreslår att Iran kan tjäna så mycket som 500 miljarder dollar på fem år från avgifter i Hormuzsundet.
Irans omfattande fredsplan, rapporterad av dess Tasnim-nyhetsbyrå, inkluderar krav på att USA accepterar Teherans fortsatta kontroll över Hormuzsundet, erkänner dess rätt till urananrikning, häver alla sanktioner, betalar kompensation och drar tillbaka alla trupper från regionen. Dessa punkter utgör en tiopunktsram som kan omforma regionala dynamiker om den implementeras.
Trump har gjort motstridiga uttalanden om urananrikning och övervakning av kärnkraftsanläggningar, och lovat att Iran inte kommer att kunna anrika uran och att USA kommer att samordna med Teheran för att utvinna 'kärndamm' begravd djupt under jord. Han hävdade också att kärnkraftsanläggningen har bevakats noga sedan den bombades.
Enligt Vita huset bekräftades säkerheten för uranet innan en sista-minuten-överenskommelse slöts, vilket tyder på framsteg i att säkra kärnmaterial. Denna bekräftelse kom som en del av bredare diskussioner om tull- och sanktionslindringar, som Trump beskrev som förhandlade inom fredsplanen.
Trump gav en optimistisk bedömning av förhandlingarna och hävdade att tull- och sanktionslindringar diskuteras som en del av en fredsplan med många punkter redan överenskomna. Han beskrev avtalet som en total och fullständig seger.
Enligt Axios har Irans högste ledare Mojtaba Khamenei instruerat sina förhandlare att röra sig mot ett avtal, vilket signalerar en potentiell förändring i Teherans hållning. Det finns dock ingen oberoende bekräftelse av denna direktiv.
Sammanhanget med störningar i sjöfarten understryker brådskan i dessa utvecklingar, där det svenska tankerföretaget Stena Bulk har haft flera fartyg fast i Persiska viken i sex veckor.
Osäkerheter kvarstår om de exakta villkoren för den tvåveckors vapenvilan och fredsplanen, inklusive specifika krav och implementeringsmekanismer. Dessutom finns det frågor kvar om vilken kärnkraftsanläggning Trump hänvisade till som bevakats sedan den bombades, och hur många punkter i fredsplanen som har förhandlats fullt ut mellan USA och Iran.
Ytterligare frågor uppstår om förhandlingarnas nuvarande status och om ett avtal har slutförts, med tanke på motstridiga uttalanden från Trump och andra källor. Bristen på tydliga bevis för Irans högste ledares direktiv till förhandlare bidrar till oklarheten.