President Donald Trump undertecknade den 20 januari 2025 en verkställande order som återinför den federala dödsstraffet och beordrar justitiedepartementet att utöka avrättningsmetoderna till att omfatta arkebusering, elektricitet och kvävgas, enligt justitiedepartementet och flera rapporter. Den verkställande ordern instruerar justitieminister Pam Bondi att eftersträva dödsstraff för alla brott av en svårighetsgrad som kräver dess användning, särskilt riktat mot dem som dödar poliser eller begår kapitalbrott medan de befinner sig i landet illegalt, enligt forskningskällor. Justitiedepartementets direktiv instruerar också fängelsemyndigheten att använda pentobarbital för dödliga injektioner och överväga andra metoder inklusive arkebusering och elektricitet, uppger departementet. Direktivet överväger att använda kvävgas efter att Alabama utförde världens första avrättning med det 2024, enligt justitiedepartementet. Fängelsemyndigheten beordras att överväga att bygga nya anläggningar för federala avrättningar, tillägger departementet. Juridiska experter säger att den verkställande ordern är kort på detaljer och står inför juridiska och byråkratiska hinder, enligt flera rapporter. Enligt www.themarshallproject.org beskrev Robin Maher, verkställande direktör för Death Penalty Information Center, ordern som saknar viktiga detaljer och låter som kampanjretorik. Miriam Gohara, klinisk professor i juridik vid Yale Law School, sade till samma källa att orderns direktiv om villkor för internering av benådade fångar väcker juridiska frågor.
Under sin första mandatperiod avrättade Trump 13 federala fångar, flest på över 120 år, enligt flera rapporter. Endast tre andra personer hade avrättats av den federala regeringen sedan 1963 före Trumps första mandatperiod, visar flera rapporter. Biden omvandlade straffen för 37 federala dödsdömda fångar, och lämnade endast tre: Robert Bowers, Dylann Roof och Dzhokhar Tsarnaev, enligt flera rapporter. Ordern kräver utvärdering av placeringen av dessa 37 benådade fångar och om de kan åtalas för kapitalbrott på delstatsnivå, enligt forskningskällor. Ordern uppmanar också justitieministern att säkerställa att delstaterna har tillräcklig tillgång till läkemedel för dödliga injektioner och att försöka överpröva Högsta domstolens prejudikat som begränsar dödsstraffet, enligt forskningskällor. År 2020 utökade den första Trump-administrationen federala avrättningsmetoder till att omfatta hängning, elektrisk stol, gaskammare och arkebusering, enligt forskningskällor. Hängning var den vanligaste avrättningsmetoden under större delen av amerikansk historia, använd i USA:s sista offentliga avrättning 1936, visar forskning. Den elektriska stolen godkändes första gången 1888 av delstaten New York som ett humant alternativ till hängning, enligt forskning.
Ordern saknar viktiga detaljer och låter som kampanjretorik.
USA kommer att se sin första avrättning genom arkebusering på 15 år den 7 mars 2025, enligt fem forskningskällor. Brad Sigmon kommer att avrättas genom arkebusering i South Carolina på det datumet, uppger källorna. Sigmon dömdes till döden 2002 för att ha dödat sin ex-flickväns föräldrar med ett basebollträ, enligt forskning. Han valde arkebusering enligt en lag från 2021 som ger fångar det alternativet, visar forskning. Enligt South Carolinas protokoll för arkebusering kommer den dömde att få en huva över huvudet och ett mål placerat på hjärtat; tre frivilliga kommer att skjuta honom från 15 fots avstånd. Användningen av arkebusering har väckt oro för observatörers säkerhet och invändningar som en relik från ett brutalt förflutet, enligt forskningskällor. Återupptagandet av döden genom arkebusering är en del av sökandet efter 'bättre' avrättningsmetoder mitt i oro över misslyckade dödliga injektioner och läkemedelsbrist, enligt någon som har studerat avrättningsmetoder. South Carolina genomförde tre avrättningar genom arkebusering 2025, de första sedan 2010, enligt flera rapporter. 47 personer avrättades i USA 2025, det högsta antalet på 16 år, visar forskning. År 2025 var 39 avrättningar genom dödlig injektion, fem genom kvävgashypoxi och tre genom arkebusering, enligt forskning. Louisiana genomförde sin första avrättning på 15 år 2025, med kvävgas, visar forskning. Arizona genomförde de första avrättningarna i en delstat med en demokratisk guvernör sedan 2017, enligt forskning. Mississippi avrättade Richard Gerald Jordan, delstatens längst sittande dödsdömde fånge efter 49 år, visar forskning. Florida avrättade 19 personer 2025, ett rekord för delstaten, enligt forskning. Christopher Sepulvado och Ralph Menzies dog av naturliga orsaker före sina planerade avrättningar 2025, visar forskning. Robin Dion Myers och Tremane Wood fick sina dödsstraff omvandlade 2025, enligt forskning.
I andra utvecklingar skickar president Trump Jared Kushner och Steve Witkoff till Islamabad för fredssamtal med Iran, enligt CNN-källor. Vicepresident JD Vance kommer inte att delta i samtalen, uppger CNN-källor. Irans talman Mohammad-Bagher Ghalibaf kommer inte att delta i mötet, rapporterade CNN. USA ser Ghalibaf som chefsförhandlare med sista ordet, så de valde att inte skicka Vance, enligt CNN.
Orderns direktiv om villkor för frihetsberövade för benådade fångar väcker juridiska frågor.
Sveriges regering, ledd av energiminister Ebba Busch, vill utöka kärnkraften, enligt två mediekällor. Storbritanniens näringsminister Peter Kyle säger att han är i avancerade samtal med Sverige om att köpa Rolls-Royce minikärnreaktorer, sade Kyle. Rolls-Royces små modulära reaktorer (SMR) kan tillverkas i fabriker och monteras på plats, vilket minskar byggtiden, enligt två mediekällor. Separat återkallar ICA rökt skinka (180 g) från eget märke på grund av felaktig datummärkning, uppger företaget i ett pressmeddelande. De berörda skinkförpackningarna har bäst-före-datum 10-06-2026 och packningsdatum 17-04-2026, enligt ICA. Kunder som köpt skinkan ombeds lämna tillbaka den i butik, göra anspråk på ICAs webbplats eller kontakta kundtjänst, uppger ICA.
Stockholmsbörsen avslutade veckan med OMXS-index ned 1%, enligt två mediekällor. AB Volvos aktie steg 1,5% efter rapporter om ökad orderingång, uppger två källor. Telias aktie steg 1%, enligt två mediekällor. Electrolux aktie föll cirka 25% efter att ha meddelat en nyemission på 9 miljarder SEK, rapporterade två källor. Oljepriserna föll efter rapporter om möjliga nya samtal mellan USA och Iran, med Brent crude runt 106 dollar per fat klockan 17:30, enligt två mediekällor. Europeiska aktiemarknader var mestadels ned på fredagen, uppger två källor. Valutakurser: 1 euro = 10,82 SEK, 1 USD = 9,23 SEK, enligt två mediekällor.
En buss kraschade nära Pentagon på fredagsmorgonen lokal tid, enligt två mediekällor. Antalet skadade har inte bekräftats.