Philip Rycroft, som tjänstgjorde som den högsta tjänstemannen med ansvar för brexitförberedelserna, sade att argumentet för att återansluta sig till EU var 'där för att vinnas' och att en 'klarhuvad bedömning av vad som är i landets bästa intresse' behövdes. I en artikel i The Times medgav Rycroft att ett återinträde kunde vara en 'lång och vindlande' väg men avslutade: 'Det är dags att tala om att återansluta sig. Det kan vara dags att knacka på EU:s dörr.'
Rycroft pekade på ouppfyllda ekonomiska och handelsmässiga löften från brexit. Han skrev att de flesta ekonomiska analyser tyder på att Storbritannien har tagit en betydande smäll mot BNP till följd av att man lämnade den inre marknaden, och att ingen trovärdigt kan påstå att Storbritannien har uppnått en varaktig ekonomisk tillväxt som en följd av brexit. Löftena från brexitkampanjen om ekonomi och invandring hade inte levt upp till förväntningarna, sade han, och löftet om ett omfattande handelsavtal med USA framstår nu som en omöjlig dröm.
Storbritannien borde börja tala om att återansluta sig till EU.
När det gäller säkerhet argumenterade Rycroft för att Storbritannien måste se till solidaritet med Europa för att säkra sitt försvar, med hänvisning till ett pågående krig i Europa och ett frånkopplat Amerika. 'Kalla vindar blåser inte bara genom den internationella handelsordningen. Efterkrigstidens vissheter som låg till grund för vår säkerhet som nation håller på att smulas sönder synligt', sade han.
Samtidigt driver ett antal kabinettsministrar på premiärminister Keir Starmer för att sträva efter en närmare anpassning till EU, inklusive eventuellt att gå med i en tullunion eller den inre marknaden. I januari sade Starmer att Storbritannien borde överväga 'ännu närmare anpassning' till den inre marknaden, vilket han sade var att föredra framför en tullunion.
Argumentet är där för att vinnas.
Separat framfördes farhågor i Europaparlamentet på torsdagen om rättigheterna för EU-medborgare i Storbritannien och brittiska medborgare i Europa efter brexit. Europaparlamentariker fick höra om oro över barn födda av EU-medborgare i Storbritannien som inte visste att de måste ansöka om status som varaktigt bosatta. En högre tjänsteman inom Europeiska kommissionens enhet för avtalet efter utträdet sade: 'Storbritanniens tillvägagångssätt får betydande konsekvenser för nyfödda barn, vilket leder till mycket höga sjukvårdskostnader.' Inrikesministeriet kritiserades också för att ha avslutat finansieringen av välgörenhetsorganisationer som hjälper utsatta EU-medborgare som gör sena ansökningar om bosättning.
En klarhuvad bedömning av vad som är i landets bästa intresse behövs.
Att återansluta sig till EU kunde vara en lång och vindlande väg.
De flesta ekonomiska analyser tyder på att vi har tagit en betydande smäll mot BNP till följd av att vi lämnade den inre marknaden.
Ingen kan trovärdigt påstå att vi har marscherat till de soliga höjderna av varaktig ekonomisk tillväxt som en följd av brexit.
Det stora löftet om ett omfattande handelsavtal med USA framstår nu som en omöjlig dröm.
Kalla vindar blåser inte bara genom den internationella handelsordningen. Efterkrigstidens vissheter som låg till grund för vår säkerhet som nation håller på att smulas sönder synligt. Med ett pågående krig på den europeiska kontinenten utfört av ett revanschistiskt Ryssland och ett alltmer frånkopplat Amerika är det bortom allt tvivel att vi måste se till solidaritet med våra vänner och grannar i Europa för att säkra vårt försvar.
Argumentet är där för att vinnas. Det är dags att tala om att återansluta sig. Det kan vara dags att knacka på EU:s dörr.
Storbritanniens tillvägagångssätt får betydande konsekvenser för nyfödda barn, vilket leder till mycket höga sjukvårdskostnader.