Kommissionens rapport, som offentliggjordes på tisdagen, ger den första officiella sammanställningen av dödsfall kopplade till protesterna som utbröt efter att president Samia Suluhu Hassan utropades till segrare med 98 procent av rösterna, enligt valmyndigheterna. Bland de 518 döda var 490 män, 21 barn och 16 säkerhetstjänstemän. Rapporten visade också att 197 av de avlidna dog av hagelgevärsskador. Kommissionen noterade att dödssiffran kan vara högre, eftersom vissa offer begravdes utan att myndigheterna underrättades.
Kommissionen undvek dock att utse ansvariga för dödsfallen och rekommenderade ytterligare utredningar. Othman sade att kommissionen inte identifierade vem som var ansvarig för dödandet, och lämnade den frågan öppen för framtida utredningar. Kommissionen avfärdade också misstankar om massgravar och sade att påståenden om att kroppar tagits från sjukhus och begravts i massgravar inte kunde styrkas. Detta fynd motsäger påståenden från oppositions- och religiösa grupper, som rapporterade att kroppar fördes bort från sjukhus och hävdade förekomsten av massgravar.
Det skakade vår nation.
Oppositionspartier och människorättsgrupper har anklagat säkerhetsstyrkorna för en brutal nedtryckning av regeringskritiska demonstranter. BBC har verifierat flera videor som visar polis som skjuter mot demonstranter, vilket ger tyngd åt dessa anklagelser. Oppositions- och religiösa grupper har sagt att tusentals dödades, med rapporter om kroppar som tagits från sjukhus och massgravar. Det största oppositionspartiet Chadema har kallat kommissionens rapport för en 'mörkläggning' och ett försök att rentvå regimens brott. Oppositionen befarar att mellan 1 000 och 2 000 dödades, långt över kommissionens siffra.
De omtvistade valresultaten har varit en källa till spänning. President Samia Suluhu Hassan utropades till segrare med 98 procent av rösterna, enligt valmyndigheterna, ett resultat som oppositionen beskrev som ett 'hån' mot demokratin. Internationella observatörer, inklusive Afrikanska unionen och Southern African Development Community (Sadc), uttryckte oro över bristen på transparens i valet. Valet ägde rum i oktober 2020, och protesterna som följde möttes av ett tungt säkerhetspådrag.
Vi har lärt oss. Kommissionen har sagt till oss att allt våld var planerat, samordnat, finansierat och utfört av personer som tränades och utrustades för att begå brott.
President Samia har försvarat valet som rättvist och transparent och skyllt våldet på utlänningar. Hon sade att oroligheterna var orkestrerade av utomstående för att destabilisera landet.
Oppositionen har avfärdat kommissionens slutsatser. Chadema, det största oppositionspartiet, sade i en telegramrapport att rapporten var en mörkläggning och ett försök att rentvå regimens brott. Partiet har krävt en oberoende internationell utredning av dödsfallen. Kommissionens rapport har gjort lite för att dämpa de politiska spänningarna i Tanzania, med oppositionen och människorättsgrupper som fortsätter att kräva ansvarsutkrävande.
Målet för de inblandade var att skapa ett ledarskapsvakuum och göra landet ostyrbart.
Kommissionens rapport lämnar flera viktiga frågor obesvarade. Vem var ansvarig för dödsfallen? Vad är den verkliga dödssiffran om orapporterade begravningar inkluderas? Fanns det massgravar? Kommissionen avfärdade massgravspåståenden, men oppositionsgrupper hävdar att sådana gravar finns. Kommissionen rekommenderade ytterligare utredningar, men det är oklart vem som ska genomföra dem och om de kommer att vara oberoende. Det internationella samfundet har uppmanat Tanzania att säkerställa en transparent och trovärdig process för att hantera våldet efter valet.
Resultaten har betydande konsekvenser för Tanzanias politiska landskap. President Samia, som kom till makten efter president John Magufulis död i mars 2021, har försökt projicera en bild av reform och öppenhet. Men kommissionens rapport och oppositionens avvisande av den belyser de djupa splittringar som kvarstår. Valet 2020 kritiserades brett som bristfälligt, och den våldsamma nedtryckningen av demonstranter har fördömts av människorättsorganisationer. Kommissionens misslyckande att utse ansvariga kan ses av vissa som en missad möjlighet till nationell helande.
Rapporten var en mörkläggning och ett försök att rentvå regimens brott.
I efterdyningarna av rapporten har kraven på rättvisa blivit starkare. Människorättsgrupper har dokumenterat många fall av övervåld från säkerhetsstyrkorna under protesterna. BBC:s verifiering av videor som visar polis som skjuter mot demonstranter ger tyngd åt dessa anklagelser. Kommissionens egna data, som visar att 197 personer dog av hagelgevärsskador, tyder på en hög nivå av dödligt våld. Men utan ansvarsutkrävande kan cykeln av straffrihet fortsätta.
Oppositionens uppskattning på 1 000 till 2 000 döda, om den är korrekt, skulle indikera en långt allvarligare nedtryckning än kommissionen erkänner. Skillnaden mellan den officiella siffran och oppositionens påståenden understryker bristen på förtroende för statliga institutioner. Kommissionens avfärdande av massgravspåståenden utan att tillhandahålla detaljerade bevis har ytterligare underblåst misstankar om en mörkläggning.
När Tanzania går framåt kommer utmaningen att vara att förena de konkurrerande berättelserna om valet och dess efterdyningar. Kommissionens rapport är ett steg mot transparens, men dess begränsningar är uppenbara. Det internationella samfundet, inklusive Afrikanska unionen och Sadc, har efterlyst ytterligare utredningar. Huruvida regeringen kommer att lyssna på dessa uppmaningar återstår att se. För närvarande väntar familjerna till de 518 döda och de tusentals skadade på svar som kommissionen inte har gett.