Antalet personer som får livränta för arbetsskador i Sverige har minskat med cirka 84 procent sedan slutet av 1990-talet, från cirka 91 000 år 1999 till under 14 700 år 2025, enligt Försäkringskassan. Minskningen beror främst på lagändringar men även på förbättringar i den fysiska arbetsmiljön och ett förändrat arbetsliv, uppger myndigheten. Livränta är ersättning för en arbetsskada som kompenserar för framtida inkomstförluster och skiljer sig från sjuklön och sjukersättning, enligt myndigheten.
En lagändring 2003 hindrade myndigheten från att inleda utredningar om en persons rätt till livränta, enligt myndigheten. En ändring 2008 gjorde att kraven för sjukersättning och livränta inte längre var desamma, vilket tog bort en naturlig tidpunkt att ansöka, enligt myndigheten. Enligt myndigheten är 60 procent av de nuvarande mottagarna män och 40 procent kvinnor.
Män får oftast livränta från bygg-, transport- och tillverkningsindustrin, medan kvinnor från vårdyrken, särskilt undersköterskor och vårdbiträden, enligt myndigheten. Under de senaste tio åren har livränta på grund av psykiatriska diagnoser blivit vanligare, särskilt bland kvinnor, medan livränta på grund av muskuloskeletala sjukdomar och skador har minskat betydligt, enligt myndigheten. Förändringen speglar ett förändrat arbetsliv och förbättrad kunskap om arbetsrelaterad ohälsa, uppger myndigheten.
Grundläggande kriterier kräver en sjukdom eller skada som minskar arbetsförmågan i minst ett år, sjukdomen eller skadan måste vara bestående, och arbetsförmågan måste vara permanent nedsatt med minst hälften, enligt myndigheten. Därefter utreder myndigheten om det är en arbetsskada, enligt myndigheten. De specifika ersättningsbeloppen och exakta psykiatriska diagnoser angavs inte.