Medieorganisationen Utgivarna, som representerar svenska medieaktörer inklusive SVT, TV4, SR och Sveriges Tidskrifter, förbereder en civilrättslig stämningsansökan mot Meta med hjälp av en advokatbyrå. Organisationen har i flera år försökt stoppa annonser med svenska mediaprofiler som Janne Josefsson och har tidigare anmält Meta och grundaren Mark Zuckerberg till polisen. Bedrägliga annonser på Facebook använder kändisar och journalister för att rekommendera investeringar eller tvivelaktiga piller, ibland med realistiskt utseende videor. Stora bedrägerinätverk ligger bakom dessa annonser som riktar sig mot svenska användare, och Meta har mött kritik för att inte ta itu med problemet.
Meta uppger att dess policy förbjuder annonser som främjar eller underlättar bedrägeri och att hantering av detta kräver samarbete över branschgränser. Denna rättsliga åtgärd kommer i en tid av bredare granskning av onlineplattformar och deras roll i att underlätta ekonomiska bedrägerier.
I en separat rättslig fråga har Östersunds FK lämnat in en stämningsansökan mot en före detta spelare som är skyldig klubben 205 000 kronor för obetalda fakturor från flera år tillbaka. Spelaren, som inte längre är med i klubben, spelade många matcher i Superettan för ÖFK. Spelaren och Östersund hade en överenskommelse där han använde en klubbvåning och fick måltider från en lokal restaurang i utbyte mot avdrag från sin lön. När spelaren skadades och var sjukskriven fick han inte längre någon lön, så klubben fakturerade honom när avdrag inte kunde göras direkt. Överenskommelsen var muntlig, och ÖFK hävdar att spelaren accepterade den genom att inte bestrida den medan avdrag gjordes och fortsatte använda förmånerna medan han var skadad.
Tingsrätten kommer formellt att delge spelaren, som för närvarande bor utomlands. Östersund har haft ekonomiska problem de senaste åren, behövt miljonbelopp för att överleva förra säsongen och fått 11 miljoner för att rädda sin elitlicens. ÖFK inledde denna säsong med en vinst och en oavgjord match, med nästa match borta mot Helsingborg.
En annan stämningsansökan involverar Eslövs Bostads AB som lämnat in en stämningsansökan mot byggföretaget Pemasund, med krav på nära en miljon kronor i ersättning för förlorade bidrag i ett projekt. Pemasund byggde tolv nya lägenheter på Kvarngatan 6 i Marieholm för flera år sedan och sålde dem som ett företag inklusive mark till Ebo för 24,4 miljoner kronor 2018. Annika Backlund kommenterade sin ekonomiska situation förra året efter att ha blivit ålagd att betala över 140 miljoner kronor till olika borgenärer för obetalda lån där hon agerat som borgenär.
Brott mot bidragssystem är ett växande problem i Sverige, där felaktiga utbetalningar har stora socioekonomiska konsekvenser och potentiellt förödande effekter på förtroende och legitimitet i välfärdssystemet. Under de senaste sju åren har 1 100 personer anmälts för bidragsbrott mot Västerås kommun. År 2018 började Västerås socialtjänst fokusera mer än tidigare på att stoppa felaktiga utbetalningar från bidragssystemet. Sedan januari 2025 arbetar två socialsekreterare uteslutande med att utreda felaktiga utbetalningar, granskar varje enskilt fall och vidarebefordrar misstänkta ärenden till en nämnd som kan göra en polisanmälan. Västerås kommun har återkrävt 850 000 kronor i felaktiga utbetalningar bara i år.
Attendo hävdar att Västerås stad bröt avtalet på felaktiga grunder. För ett år sedan valde Västerås stad att avsluta samarbetet med Attendo, vilket påverkade cirka 900 kunder som behövde hitta nya vårdgivare och 600 anställda som förlorade sina jobb. Anledningen till avslutet var att systematisk fusk med tidsregistrering upptäcktes, och en polisanmälan gjordes mot Attendo. Under sommaren presenterade Attendo sin egen utredning som visade att inga fel begåtts. Attendo går vidare med en stämningsansökan mot Västerås stad, med krav på skadestånd på cirka 24,7 miljoner kronor eftersom avtalet avslutades på felaktiga grunder, vilket orsakade förtroende- och ekonomisk skada.
I ett relaterat fall hade Västerås stad ingått ett avtal med en kvinnas företag för tillhandahållande av bostadsstöd enligt Socialtjänstlagen. Kvinnan är dömd för att ha, genom sitt företag, rapporterat 4 500 timmar bostadsstöd för ersättning på nära två miljoner kronor trots att stödet inte utförts. Tingsrätten baserar sin bedömning på en massiv diskrepans mellan rapporterat bostadsstöd som företaget fakturerat för och vad som framgår av lönespecifikationer tillsammans med vittnesmål från anställda att de inte arbetade trots att bostadsstöd registrerats som utfört av dem. Brotten klassificeras som grovt bedrägeri med hänsyn till att de involverade ett betydande värde, förekom systematiskt, var svåra att upptäcka och riktade sig mot välfärdssystemet.
Kvinnan döms, trots hennes förnekande, till fängelse i två år och sex månader och är skyldig att betala skadestånd till Västerås stad motsvarande de felaktigt utbetalda ersättningarna. Kvinnan får också ett näringsförbud i fem år. Företaget hon representerade, där brotten begicks, döms till ett företagsbot på en miljon kronor.
För officiell information om svenska rättsliga ärenden fungerar Sveriges Domstolar som en auktoritativ källa, med en presskontakt e-post på HDO-Presskontakt@dom.se. Dessa fall understryker pågående rättsliga och ekonomiska utmaningar över media, sport, byggbransch och socialtjänstsektorer i Sverige.