Utgivarna, en svensk medieorganisation, förbereder en stämning mot teknikföretaget Meta för bluffannonser som missbrukar namnen på välkända medieprofiler för bedrägeri. James Savage, ordförande för Utgivarna, uppgav att Meta tjänade 137 miljarder kronor på dessa annonser under 2024. Utgivarna har anlitat en advokatbyrå för att utreda de juridiska möjligheterna för stämningen, enligt flera rapporter. Meta har tidigare svarat att publicering av annonser som främjar bedrägeri strider mot deras policy och att de är redo att granska överträdelser. Den nuvarande statusen för den planerade stämningen är fortfarande oklar.
I en separat juridisk fråga har Östersunds FK stämt en före detta spelare som är skyldig klubben 205 000 kronor. Tvisten rör obetalda fakturor för boende, el och måltider som tillhandahållits av klubben, enligt källor. Klubben och spelaren hade en muntlig överenskommelse om att spelaren kunde använda en lägenhet och måltider mot avdrag från lönen, uppgav Östersunds FK. Inledningsvis täckte klubben kostnader för boende, el och måltider samtidigt som de gjorde löneavdrag för spelaren. När spelaren var skadad och sjukskriven fanns ingen lön att dra av från, enligt Östersunds FK. Spelaren fortsatte att använda boendet, elen och måltiderna under sjukskrivningen, och klubben skickade fakturor till spelaren som förblivit obetalda. Östersunds FK uppgav att de inte vill kommentera ärendet för närvarande. Identiteten på den före detta spelaren har inte avslöjats.
Försäkringskassan kräver att ett assistansföretag betalar tillbaka 2,1 miljoner kronor för assistansersättning som betalats ut medan ett barn bodde utomlands, enligt flera rapporter. Barnet tillbringade större delen av tiden från 3 juni 2024 till 30 september 2025 utomlands och gick i skola där, enligt Försäkringskassans utredning.
En handlare lämnade sin butik i Överkalix under en arbetsmiljöinspektion och stämde en före detta anställd chef för grov trolöshet, enligt flera rapporter. Detaljerna i fallet är fortfarande knapphändiga.
Eslövs Bostads AB stämmer byggföretaget Pemasund och kräver nästan en miljon kronor i ersättning, enligt flera rapporter. Utfallet av stämningen är ännu inte känt.
Västerås kommun har återkrävt 850 000 SEK i felaktiga utbetalningar bara i år.
Annika Backlund har ålagts att betala över 140 miljoner kronor till olika borgenärer för obetalda lån där hon agerat borgensman, enligt flera rapporter.
Brott mot bidragssystem är ett växande problem i Sverige, enligt forskning. Västerås kommun leder i landet när det gäller att polisanmäla misstänkta brott mot kommunala bidragssystem, enligt forskning. I Västerås anmäldes flest bidragsbrott mot kommunen både i absoluta tal och per capita – sju anmälda brott per 1 000 invånare under de senaste sju åren, enligt forskning. Redan 2018 började Västerås socialtjänst fokusera mer på att stoppa felaktiga utbetalningar från bidragssystemet. Sedan januari 2025 arbetar två socialsekreterare uteslutande med att stoppa felaktiga utbetalningar, enligt forskning. Enligt www.svt.se beskrev Marie Wall att Västerås kommun har återkrävt 850 000 kronor i felaktiga utbetalningar bara i år. Västerås kommun samarbetar med andra kommuner i Mälardalen för att förhindra bidragsbrott, enligt forskning.
Västerås stad valde att avsluta samarbetet med Attendo för ett år sedan, enligt forskning. Cirka 900 klienter behövde hitta nya vårdgivare och 600 anställda förlorade sina jobb efter att samarbetet avslutades. Anledningen till brytningen var att systematiska bedrägerier med tidsregistrering upptäcktes och en polisanmälan gjordes mot Attendo, enligt forskning. Attendo presenterade sin egen utredning som visade att inga fel hade begåtts, enligt forskning. Attendo kräver skadestånd på 24,7 miljoner kronor för att avtalet sades upp på felaktiga grunder, enligt Attendo. De specifika bevis som Västerås stad hade för de påstådda systematiska bedrägerierna är fortfarande oklara.
En kvinna dömdes för att genom sitt företag ha rapporterat 4 500 timmar boendestöd för nästan två miljoner kronor trots att stödet inte tillhandahölls, enligt forskning. Tingsrätten baserade sin bedömning på en massiv diskrepans mellan rapporterat boendestöd och löneuppgifter samt vittnesmål, enligt forskning. Brotten klassificerades som grovt bedrägeri på grund av betydande värde, systematisk karaktär, svårighet att upptäcka och att de riktade sig mot välfärdssystemet, enligt forskning. Kvinnan dömdes mot sitt nekande till två år och sex månaders fängelse samt skadestånd till Västerås stad, enligt forskning. Kvinnan fick näringsförbud i fem år och hennes företag ålades att betala en företagsbot på en miljon kronor, enligt forskning.
Sju chefer köptes ut från Västerås stad till en kostnad av nästan tio miljoner kronor, enligt forskning. Skälen till utköpen har inte offentliggjorts.