Stora medier redovisar tre huvudskäl till varför Sverige behöver producera livsmedel inhemskt: minskad nationell sårbarhet, miljö- och klimatfördelar samt stöd för ett levande landsbygd. Livsmedel skiljer sig från andra varor eftersom människor inte kan välja att avstå från dem eller vänta med att köpa dem om gränserna tillfälligt stängs, och det är en illusion att tro att mat alltid finns tillgänglig om man bara betalar, enligt flera rapporter. Omfattande inhemsk produktion minskar landets sårbarhet, med de långa ledtiderna inom jordbruket tydliga i dagens brist på nötkött, även om det specifika sambandet med denna brist förblir oklart.
Svensk och skånsk livsmedelsproduktion bidrar till lägre klimatpåverkan, bättre djurvälfärd och minskad risk för antibiotikaresistens, enligt Lennart Wikström, även om de exakta bevisen för dessa påståenden inte specificeras. Utsläppen från svensk mjölk- och köttproduktion är 60–70 % lägre än världsgenomsnittet, rapporterade LRF. Svenska lantbrukare använder mindre konstgödsel, hanterar näringsämnen bättre och odlar vall som fungerar både som foder och kolsänkor, medan betesdjur håller landskapet öppet och främjar biologisk mångfald, enligt flera rapporter. Importerad mat kräver ofta betydligt mer bekämpningsmedel och insatsvaror, som gödsel och foder, noterade Lennart Wikström.
sentimental
Mat som produceras i Sverige finns bara om människor väljer att köpa svenskt varje dag, enligt flera rapporter. Lantbrukare måste tjäna pengar för att leverera spannmål och djur till slakt; annars kan de inte betala räntor, underhålla ladugårdar eller säkra nästa års skörd. Jordbruket utgör en grund för ett levande landsbygd, skapar jobb, entreprenörskap och utveckling. Sverige har striktare djurskyddsregler än de flesta andra länder och EU:s lägsta antibiotikaanvändning, uppgav källor. Politiker måste skapa långsiktig stabilitet och säkerhet för svenskt jordbruk, även om de exakta politikerna som behövs för bättre generationsskiften inte specificeras.