Dessa läkare kom inte in på svenska medicinprogram på grund av bottenresultat på högskoleprovet och saknade godkända betyg i viktiga ämnen, rapporterade Ekots granskning. Enligt ett EU-direktiv får de automatiskt svenska läkarlegitimationer, men flera har senare flaggats av arbetsgivare för patientrisker. Det exakta antalet läkare som anmälts som potentiellt farliga är okänt.
Regeringen har nyligen gett Socialstyrelsen i uppdrag att undersöka nationellt stöd till vårdgivare vid rekrytering av läkare, till exempel ett test, enligt officiella källor. Uppdraget ska rapporteras först efter ett år. Hälso- och sjukvårdsminister Elisabet Lann sade till Ekot att regionerna kan börja genomföra åtgärder redan nu, även om specifika detaljer om nationellt stöd fortfarande utvecklas.
Det blir väldigt konstigt om regionerna blir tvungna att ompröva ett myndighetsbeslut som legitimationsutfärdande innebär. Ska man göra likadant med andra myndighetsbeslut också?
Johan Kaarme, chef för hälso- och sjukvårdsavdelningen på SKR, ifrågasätter att regionerna förväntas kontrollera, ompröva och kompensera för ett myndighetsbeslut, enligt officiella källor. Han anser att Socialstyrelsen och regeringen länge varit medvetna om problemen. Socialstyrelsen granskar hur stöd till vårdgivare kan utvecklas och behandlar ansökningar enligt gällande regler på ett rättssäkert sätt. Hur regionerna ska genomföra kvalitetskontroller innan myndighetens rapport om ett år är oklart, och åtgärder sedan medvetenheten om problemen har inte specificerats.
Ja, jag tycker att det är rimligt och kanske till och med, om jag får drista mig till att säga nödvändigt. För det finns, oaktat kunskapskrav i övrigt, så vet vi att det finns vissa saker man behöver kunna som är nationella, även om man är utbildad. Kunskap om det svenska hälso- och sjukvårdssystemet, svensk lagstiftning, kliniskt arbetssätt och klinisk praxis och så vidare. Förutom språk och kommunikation.