Svenska företagsledare har varnat för ett regeringsförslag att höja lönekraven för utländska arbetstagare från tredje länder. Tidöpartierna-regeringen har föreslagit att höja det månatliga lönegolvet från 29 680 kronor till 33 390 kronor från sommaren 2026, vilket innebär en ökning från 80 % till 90 % av Sveriges medianlön.
Sandra-Stina Vesterlund, tidigare VD för Doxa Plastics och nuvarande styrelseledamot i Axelent Sverige och Handelskammaren, uttryckte allvarlig oro över effekterna på svensk industri. "Vi måste påminna oss om att när den ekonomiska uppgången kommer, är vi beroende av utländsk arbetskraft", sade hon och tillade att förslaget kan göra det svårt för företag att hantera tillfälliga produktionshöjder.
När den ekonomiska uppgången kommer är vi beroende av utländsk arbetskraft
Daniel Badman, näringspolitisk chef på Handelskammaren i Jönköpings län, rapporterade om ökad oro bland lokala företag. "Vi har sett och hört exempel på oro bland företag om att både förlora personal och inte kunna anställa", sade Badman. Han betonade att kompetensförsörjning är en central utmaning för regionen och att eventuella begränsningar i tillgången till kvalificerad arbetskraft kan bli problematiska.
Det föreslagna löneökningen kommer tillsammans med andra skärpta migrationskrav, inklusive avskaffandet av en snabbprocess och begränsningar för familjeåterförening. Företagsledare hävdar att dessa åtgärder kan påverka Sveriges industriella konkurrenskraft avsevärt, särskilt under ekonomiska återhämtningar när behovet av tillfällig arbetskraft ökar.
Vi har sett och hört exempel på oro bland företag om både att förlora personal och att inte kunna anställa
alla hinder som begränsar tillgången till kvalificerad arbetskraft blir potentiella problem för regionens företag
när ekonomin vänder och den här typen av arbetskraft inte längre finns tillgänglig kommer industrin att möta stora utmaningar