Den svenska regeringen har presenterat sin nationella infrastrukturplan för 2026–2037, ett omfattande investeringspaket på totalt cirka 1 200 miljarder kronor för vägar och järnvägar. Enligt Region Värmland ingår dubbelspår mellan Karlstad och Kil, som är Sveriges mest trafikerade enkelspåriga järnväg. Dubbelspårsprojektet kommer att genomföras under planperioden 2026–2037, uppger regionen. Järnvägssträckan mellan Karlstad och Kil är en av de mest förseningsdrabbade i Sverige; 2024 var sex av tio tåg sena, med en genomsnittlig försening på 26 minuter, enligt flera rapporter. Dubbelspåret är en viktig del i arbetet med att minska restiden mellan Oslo och Stockholm, drivet av bolaget Oslo-Sthlm 2.55, där Region Värmland är delägare, uppger en tjänsteman. Infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) sade att regeringen aktivt kommer att söka medfinansiering från EU för projektet Karlstad–Kil. Ministern noterade också att dubbelspåret Karlstad–Kil är viktigt för totalförsvaret, eftersom korridoren Oslo–Stockholm passerar flera delar av svensk försvarsindustri. ”Beslutet är avgörande för nationell beredskap och nordiskt samarbete”, sade Carlson på en presskonferens. Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) beskrev sträckan som ”Sveriges mest trafikerade enkelspåriga linje och en sårbarhet i länken mellan Oslo och Stockholm.” Stina Höök, vice ordförande i regionutvecklingsnämnden (M), sade i ett pressmeddelande: ”Regeringens tillkännagivande bekräftar att investeringen behövs för utvecklingen av Värmland och Sverige.” De totala investeringarna i Värmland mellan 2026 och 2037 beräknas till cirka 1,6 miljarder kronor, enligt flera rapporter. Det kommer också att bli kapacitetsförstärkningar i form av mötesspår på Värmlandsbanan mellan Kil och Charlottenberg, uppger Region Värmland. Det fullständiga beslutet om den nationella planen kommer att presenteras inom kort, med fler detaljer om kostnader, tidsplaner och andra prioriteringar för Värmland, tillägger regionen.
Region Norrbotten välkomnade regeringens beslut att ge grönt ljus för byggstart av Norrbotniabanans sträcka mellan Dåva och Skellefteå. Skellefteå är Sveriges största stad utan järnvägsförbindelse, enligt forskning. Norrbotniabanan är en planerad järnväg som sträcker sig 27 mil mellan Umeå och Luleå, visar forskning. 17,7 miljarder kronor har avsatts för sträckan Dåva–Skellefteå, och byggtiden beräknas till tio år, vilket innebär färdigställande omkring 2035, enligt forskning. Järnvägen kommer att halvera restiderna och förbättra förbindelserna med Europa, samt öka säkerheten och ge miljöfördelar genom att flytta transporter från väg till järnväg, indikerar forskning. Trafikverket skickade en begäran om startbesked för sträckan Dåva–Skellefteå den 23 augusti 2024, och 160 hektar skog har hittills röjts, vilket motsvarar 40 % av planerad röjning i det första kontraktet, enligt forskning. Sträckan Umeå–Dåva närmar sig trafikstart, med genombrott i Ersmarksbergstunneln i oktober, visar forskning. Planeringen fortsätter för den norra delen av banan, med ett nytt stationsläge beslutat i Norrfjärden. I norra Skellefteå har en linje som minimerar massförflyttning gynnats för att hålla nere kostnaderna, och arbetet med järnvägsplaner för sträckan Skellefteå–Luleå fortsätter 2026, enligt forskning. Anders Öberg, ordförande i regionfullmäktige i Region Norrbotten, sade i ett pressmeddelande: ”Investeringarna på Malmbanan är positiva men motsvarar inte de investeringar som faktiskt krävs för hela sträckan Luleå–Kiruna–Narvik.”
Regeringens besked bekräftar att investeringen behövs för utvecklingen av Värmland och Sverige.
Bland andra stora projekt har regeringen fattat flera byggstartsbeslut, varav det största är Tvärförbindelse Södertörn, en motorvägsförbindelse som kopplar ihop E4 med väg 73 mot Nynäshamn, enligt flera rapporter. Tvärförbindelse Södertörn är cirka 2 mil lång, varav 6 kilometer i tunnel, och har planerats av Trafikverket i tolv år, uppger rapporter. Kostnaden uppskattades till 10 miljarder kronor 2017, men efter regeringens krav på besparingar ligger den nu på drygt 20 miljarder kronor, enligt flera rapporter. Projektet kostar 20,6 miljarder kronor och kommer att passera sex naturreservat, vilket fått stark kritik, uppger rapporter. Sträckan E4/E20 Hallunda–Vårby kommer att byggas ut från tre till fyra körfält i vardera riktningen mellan Hallunda och Vårby backe, enligt flera rapporter. Väg 26/47, sträckan Mullsjö–Slättäng, blir en 2+1-väg med mitträcke, till en kostnad på cirka en halv miljard kronor, uppger rapporter. E45 Säffle–Valnäs, sträckan Hammar–Valnäs, blir en 2+1-väg. Den nya nationella planen omfattar även dubbelspår mellan Kubikenborg och Dingersjö söder om Sundsvall samt ett nytt dubbelspår Gävle–Kringlan, om än i en reducerad version, enligt flera rapporter. Regeringens beslut omfattar också flera förlängningar av mötesstationer längs Malmbanan, enligt flera rapporter. Regeringen har gett grönt ljus för flera projekt i Skåne, bland annat E65 Svedala–Börringe, Malmö C, Malmö godsbangård och Blekinge kustbana, uppger rapporter. Byggstartsbeslutet innebär att Trafikverket nu kan börja upphandla entreprenörer, inte att bygget startar omedelbart, enligt flera rapporter. Projekten som fick startbesked på fredagen uppgår till drygt 50 miljarder kronor, uppger rapporter.
Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) uppgav att 30 miljarder kronor av medlen för totalförsvarsuppgraderingar är öronmärkta för infrastruktur, inklusive en uppgradering av Inlandsbanan. Regeringen kommer att presentera hur de 1 171 miljarder kronorna för vägar och järnvägar under de kommande tolv åren ska fördelas, enligt stora medierapporter. Den totala budgeten uppges dock också vara cirka 1 200 miljarder kronor, där skillnaden på cirka 29 miljarder kronor kan bero på avrundning eller inkludering av olika finansieringskällor. Projektet Markarydsbanan kommer att försenas flera år, enligt flera rapporter, medan tåg kan stanna i Knäred redan nästa år, uppger rapporter. Den exakta totalkostnaden för dubbelspårsprojektet Karlstad–Kil har inte offentliggjorts, inte heller den specifika tidsplanen för byggstart. Den specifika EU-medfinansiering som eftersträvas för projektet Karlstad–Kil är fortfarande oklar, liksom de specifika kostnaderna och tidsplanerna för Skåneprojekten.
Satsningarna på Malmbanan är positiva men matchar inte de investeringar som egentligen krävs för hela sträckan Luleå–Kiruna–Narvik.
Sträckan Karlstad–Kil är Sveriges mest trafikerade enkelspåriga järnväg och en sårbarhet i länken mellan Oslo och Stockholm.