Regeringen presenterade den nya nationella infrastrukturplanen på en presskonferens på tisdagsmorgonen, där man beskrev hur 1 171 miljarder kronor ska fördelas på vägar, järnvägar och annan infrastruktur under de kommande tolv åren, enligt flera medierapporter. Planen innehåller byggstartsbeslut på totalt över 50 miljarder kronor, varav det största är Tvärförbindelse Södertörn, en 3,2 mil lång motorvägslänk inklusive 6 km tunnel som kostar över 20 miljarder kronor. Denna väg ska koppla samman E4/E20 vid Kungens kurva med riksväg 73 vid Jordbro via Flemingsberg och kommer att innehålla en separat cykelbana, men den har mött stark kritik eftersom den kommer att passera genom sex naturreservat. Andra byggstarter inkluderar E4/E20 Hallunda–Vårby, sträckan Fittja–Vårby, som får fyra körfält i varje riktning för att undvika flaskhalsar när Tvärförbindelse Södertörn och Förbifart Stockholm är klara; riksväg 26/47, sträckan Mullsjö–Slättäng, som blir en 2+1-väg med mitträcke för cirka en halv miljard kronor; och E45 Säffle–Valnäs, sträckan Hammar–Valnäs, som också blir en 2+1-väg. I Skåne ingår byggstarter som E65 Svedala–Börringe (ny motorväg, viltstängsel, landskapsbro), Malmö C (två nya plattformsspår), Malmö godsbangård (nytt infartsspår) och Blekinge kustbana (nytt mötesspår på Kristianstad–Karlskrona). Byggstartsbeslutet innebär att Trafikverket nu kan börja upphandla entreprenörer, inte att bygget startar omedelbart.
Regeringen har gett grönt ljus för byggstart av Norrbotniabanan mellan Dåva och Skellefteå, en sträcka av den planerade 27 mil långa järnvägen mellan Umeå och Luleå. Skellefteå är Sveriges största stad utan järnvägsförbindelse, och den nya banan förväntas halvera restiderna och förbättra förbindelserna med Europa. Bygget beräknas ta tio år, vilket innebär färdigställande runt 2035, och 17,7 miljarder kronor har avsatts för sträckan Dåva–Skellefteå. Trafikverket skickade en begäran om startbesked för denna sträcka till regeringen den 23 augusti 2024, och hittills har 160 hektar skog röjts, vilket motsvarar 40 % av planerad röjning i första kontraktet. På sträckan Umeå–Dåva närmar sig trafikstart efter att ett genombrott i Ersmarksbergets tunnel skedde i oktober. Planeringen fortsätter för den norra delen av banan; en ny stationsplacering har beslutats i Norrfjärden, och i norra Skellefteå har en linje som minimerar massförflyttning gynnats för att hålla nere kostnaderna. Arbetet med järnvägsplaner för sträckan Skellefteå–Luleå fortsätter 2026. Regeringens beslut omfattar även flera förlängningar av mötesstationer längs Malmbanan, men mer investeringar behövs för dubbelspår från Boden till Luleå hamn, enligt flera rapporter. Region Norrbotten välkomnar beslutet och efterlyser en finansieringslösning för sträckan Luleå–Skellefteå i nästa nationella plan, sade Anders Öberg, regionstyrelsens ordförande i Region Norrbotten. Minister Andreas Carlson sade att Norrbotniabanan är viktig för nationell beredskap och samarbete med Finland. Skellefteå kommun välkomnade också beskedet, enligt ett pressmeddelande.
Regeringens beslut bekräftar att satsningen behövs för utvecklingen av Värmland och Sverige.
Den nya nationella infrastrukturplanen inkluderar en dubbelspårig järnväg mellan Karlstad och Kil, vilket Region Värmland bekräftade kommer att genomföras under planperioden 2026–2037. Sträckan Karlstad–Kil är Sveriges mest trafikerade enkelspåriga järnväg, och 2024 var sex av tio tåg sena, med i genomsnitt 26 minuters försening, enligt flera medierapporter. Dubbelspåret är en nyckel för att minska restiden mellan Oslo och Stockholm, drivet av bolaget Oslo-Sthlm 2.55, där Region Värmland är delägare. Ministrarna Peter Kullgren (KD) och Andreas Carlson (KD) sade att dubbelspåret syftar till att minska restiderna mellan Oslo och Stockholm, förbättra punktligheten och är viktigt för totalförsvaret. Regeringen kommer aktivt att söka medfinansiering från EU för projektet Karlstad–Kil, enligt Andreas Carlson. Totala investeringar i Värmland mellan 2026 och 2037 beräknas till cirka 1,6 miljarder SEK, enligt flera rapporter. Det blir också kapacitetsförstärkningar i form av mötesspår på Värmlandsbanan mellan Kil och Charlottenberg, enligt Region Värmland. Stina Höök (M), vice ordförande i regionens utvecklingsnämnd, sade att regeringens beslut bekräftar att investeringen behövs för utvecklingen av Värmland och Sverige. Det fullständiga beslutet om den nationella planen kommer att presenteras inom kort, med fler detaljer om kostnader, tidsplaner och andra prioriteringar för Värmland, enligt Region Värmland.
Andra järnvägsprojekt i planen inkluderar dubbelspår mellan Kubikenborg och Dingersjö söder om Sundsvall och ett nytt dubbelspår Gävle–Kringlan, om än i en reducerad version, enligt flera medierapporter. Beslutet om Ostkustbanan är en seger och ett steg mot att avlägsna en flaskhals, enligt Sundsvalls Tidning. Dessutom är 30 miljarder SEK av de totala försvarsuppgraderingsmedlen öronmärkta för infrastruktur, inklusive uppgradering av Inlandsbanan, enligt flera rapporter. Den exakta totalkostnaden för den nationella infrastrukturplanen är fortfarande oklar, eftersom vissa källor nämner 1 200 miljarder kronor istället för 1 171 miljarder. Den specifika tidsplanen och kostnaden för dubbelspårsprojektet Karlstad–Kil har inte offentliggjorts, och det är okänt när bygget faktiskt kommer att starta. Finansieringen för den återstående sträckan Skellefteå–Luleå av Norrbotniabanan är också fortfarande olöst.