Birgitte Bonnesen, som var vd för Swedbank under bankens inblandning i en stor penningtvättsskandal, friades av Högsta domstolen efter en lång rättsprocess. Domstolen fann att Bonnesens påstått vilseledande uttalanden i medieintervjuer hösten 2018 omfattades av konstitutionella yttrandefrihetsskydd, vilket upphävde en tidigare fällande dom från Svea hovrätt.
Ärendet härrör från uttalanden som Bonnesen gjorde i två intervjuer i slutet av 2018, då hon berättade för reportrar att Swedbank inte hade funnit några bevis för penningtvätt bland sina kunder. Enligt iclg.com beskrev Bonnesen att hon hade gått igenom alla kunder kopplade till Danske Bank-skandalen och uppgav att ingen av dem var eller hade varit kunder i Swedbank. Dessa uttalanden gjordes under intensiv mediegranskning efter avslöjandet av Danske Bank-fallet, som involverade mer än 200 miljarder euro i misstänkta transaktioner genom dess estniska filial mellan 2007 och 2015. I februari 2019 rapporterade SVT:s granskande program Uppdrag Granskning att Swedbanks estniska filial hade hanterat misstänkta kunder och transaktioner, vilket utlöste en kraftig nedgång i bankens aktie.
Vi hittade ingenting. Vi har gått igenom alla kunder som förekommit i medierapporteringen om Danske Bank och ingen av dem är eller har varit kund i Swedbank. Inte en enda.
Efter Uppdrag Gransknings rapport sjönk Swedbanks marknadsvärde med cirka 40 miljarder svenska kronor, enligt flera rapporter. Bonnesen avskedades i mars 2019 efter bankens årsstämma, i takt med att skandalen fördjupades. Den finansiella påverkan och förlusten av investerarnas förtroende underströk allvaret i anklagelserna mot banken.
År 2023 friade Stockholms tingsrätt Bonnesen från alla anklagelser, men Svea hovrätt upphävde det beslutet 2024, dömde henne för grovt bedrägeri och grov marknadsmanipulation och dömde henne till 15 månaders fängelse. Hovrätten hänvisade till bevis för omfattande misstänkta penningtvättstransaktioner mellan Swedbanks estniska filial och Danske Banks estniska verksamhet mellan 2007 och 2015. Den fann också allvarliga brister i Swedbanks policyer och rutiner mot penningtvätt och ansåg att Bonnesens uttalanden var vilseledande och sannolikt skulle påverka bedömningen av Swedbank ekonomiskt och orsaka skada.
Frisläppandet kan få allvarliga konsekvenser.
Högsta domstolen hade dock en annan uppfattning. Enligt flera rapporter noterade domstolen att Bonnesen hade lite tid för eftertanke innan hon gjorde uttalandena och att det redaktionella ansvaret låg hos journalisterna som genomförde intervjuerna. Domstolen fastställde att uttalandena omfattades av Sveriges tryckfrihetsförordning, som skyddar individer från ansvar för vissa typer av yttranden i mediesammanhang. Bonnesen hade åtalats för grovt bedrägeri och grov marknadsmanipulation efter intervjuerna, men Högsta domstolens dom avslutade i praktiken brottmålet mot henne.
Frisläppandet har väckt debatt om dess konsekvenser. Enligt Sveriges Radio Nyheter beskrev Sverre Linton, chefsjurist på Aktiespararna, friandet som potentiellt allvarliga konsekvenser. Beslutet kan påverka hur företagsledare kommunicerar med media och i vilken utsträckning de kan hållas straffrättsligt ansvariga för uttalanden som senare visar sig vara felaktiga. Rättsexperter följer fallet noga, som fortfarande övervägs av Högsta domstolen när det gäller dess bredare rättsliga påverkan, enligt Dagens Nyheter.
Flera frågor förblir obesvarade. Den specifika bevisning som Högsta domstolen beaktade för att fastställa att Bonnesens uttalanden omfattades av yttrandefriheten har inte offentliggjorts fullt ut. Det är också oklart om domstolen tog ställning till den faktiska riktigheten i hennes påståenden om penningtvätt. De bredare rättsliga konsekvenserna för företagsledares ansvar för offentliga uttalanden utvärderas fortfarande, och domens effekt på pågående eller framtida utredningar av Swedbanks penningtvättspraxis återstår att se.