Sverige var det första landet i världen som antog lagstiftning som kriminaliserar köp, men inte försäljning, av sexuella tjänster 1999. Syftet med den svenska lagstiftningen var att minska efterfrågan på sexuella tjänster, utjämna maktbalansen mellan män och kvinnor och minska exploateringen av individen. Denna lagstiftning utvecklades från ett omfattande jämställdhetsperspektiv för att hantera våld mot kvinnor, eftersom män utgör den stora majoriteten av köpare av sexuella tjänster och användare av offer.
Ursprungligen fanns det farhågor att förbudet skulle driva prostitutionen under jorden, vilket skulle göra det svårare att nå ut till personer i utsatta situationer, men dessa farhågor har inte infriats, enligt en svensk officiell utvärdering. Utvärderingen visade också att kriminaliseringen har minskat efterfrågan och avskräckt människohandel samt etableringen av organiserade traffickingnätverk i Sverige. Personer som har lämnat prostitutionen var konsekvent positiva till förbudet och menade att det hade stärkt deras ställning, enligt utvärderingen.
Jämställdhet är en svensk kärnvärdering, vilket innebär lika tillgång till makt och resurser för kvinnor och män för att ha samma möjligheter att forma samhället och sina egna liv, och frihet från våld och exploatering. Arbetet mot exploatering i prostitution och trafficking för sexuella ändamål är en integrerad del av Sveriges arbete för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.
De flesta personer som utnyttjas i prostitution är kvinnor, och syftet med lagstiftningen är också att uppmuntra individer som utnyttjas i prostitution att söka hjälp för att lämna sin situation. Denna händelse markerar tioårsjubileet av den franska abolitionistiska lagen.