Den svenska regeringen sänker sin tillväxtprognos för i år till 2,8 procent, ned från en tidigare prognos på 3,0 procent från december. Finansminister Elisabeth Svantesson uppgav att justeringen följer utbrottet av krig i Mellanöstern, vilket har ökat den globala osäkerheten. Enligt Finansdepartementet är osäkerheten i världen för närvarande hög, främst på grund av kriget i Mellanöstern och dess konsekvenser. Sedan konflikten började har trafiken i Hormuzsundet, ett av världens mest strategiskt viktiga sjöfartsleder, nästan helt stoppat, vilket påverkar oljepriserna avsevärt. Svantesson varnade för att om problemen i Hormuzsundet fortsätter under lång tid kommer priserna att stiga, vilket ytterligare belastar det ekonomiska utsikterna.
Senaste BNP-data för fjärde kvartalet 2025 avslöjar en komplex bild, där den svenska ekonomin växte 0,5 procent kvartal mot kvartal, vilket överstiger initiala uppskattningar på 0,2 procent men saktar ned från en nedjusterad tillväxt på 0,8 procent under föregående period. På årsbasis expanderade BNP med 2,1 procent i Q4 2025, vilket saktar ned från 2,6 procent i tredje kvartalet men över snabbuppskattningen på 1,8 procent. För hela 2025 växte den svenska ekonomin med 1,5 procent jämfört med 2024, vilket indikerar en måttlig expansionshastighet under utmanande förhållanden.
En detaljerad uppdelning av Q4 2025 BNP-komponenter visar att nettounderskottet påverkade tillväxten, då exporten föll med 1,2 procent, driven av svag varuexport, medan importen förblev oförändrad. Förändringar i lager subtraherade 0,5 procentenheter från BNP, med en nedgång i industrilager som bidrog mest. Hushållens konsumtion var oförändrad på 0,9 procent, medan offentliga utgifter accelererade till 2,3 procent, stödda av högre centrala statliga konsumtion. Fasta investeringar ökade med 2,9 procent, främst på grund av maskiner, utrustning och vapensystem, vilket belyser en divergens i ekonomiska drivkrafter.
I kontrast visade tidigare siffror för fjärde kvartalet 2024 starkare prestanda, där Sveriges BNP steg med 0,5 procent jämfört med tredje kvartalet och 2,1 procent år-till-år, något under ekonomer genomsnittliga förutsägelser på 0,4 respektive 2,2 procent. Uppgången i Q4 2024 förklarades främst av stark nettoexport av varor och bruttofast kapitalbildning, med exporten som steg 0,7 procent och importen som föll 0,5 procent. Bruttofast kapitalbildning ökade med 1,8 procent, och kalenderjusterad BNP ökade med 2,4 procent jämfört med fjärde kvartalet 2023, vilket återspeglar en mer robust period.
Emellertid ställdes ekonomin inför ett bakslag i januari 2025, då Sveriges BNP föll med över en procent jämfört med december förra året, även om den visade 0,6 procent tillväxt jämfört med föregående år. Enligt Svenska Dagbladet beskrev Neda Shahbazi, en ekonom på Statistiska centralbyrån SCB, den svenska ekonomin som startar det nya året med minskad produktion i tillverkning, byggande och myndigheter. Denna nedgång understryker återhämtningens skörhet och väcker frågor om de exakta orsakerna till det oväntade bakslaget bortom den allmänna omnämnandet av minskad produktion.
Regeringen och Konjunkturinstitutet bedömer att återhämtningen i den svenska ekonomin fortsätter, men det tar något längre tid än initialt hoppats. Enligt Finansdepartementet förväntas återhämtningen som började 2025 fortsätta 2026, driven främst av inhemsk konsumtion och investeringar och stödd av en aktiv finanspolitik. Prognosen är dock att den kommer att dämpas på kort sikt på grund av global osäkerhet, även om de specifika åtgärderna i regeringens aktiva finanspolitik förblir oklara. Varaktigheten för denna något längre återhämtningsperiod är också osäker, vilket ökar den ekonomiska oförutsägbarheten.
Arbetslöshet och inflationsprognoser har sett mindre justeringar, med arbetslösheten förväntad att förbli på 8,8 procent, oförändrad från tidigare uppskattningar. Inflationsprognosen höjs till 1,2 procent i KPIF-inflation i år, från tidigare 1,1 procent, medan den för 2027 sänks till 1,6 procent från 1,8 procent. Flera rapporter indikerar att orsakerna till dessa justeringar inkluderar både det pågående kriget i Mellanöstern och hushåll som fortfarande håller tillbaka på konsumtion, vilket återspeglar ihållande försiktighet bland konsumenter.
Den svenska ekonomin inledde det nya året med minskad produktion inom tillverkningsindustrin, byggsektorn och offentlig förvaltning.
Ytterligare ekonomiska indikatorer för Q4 2024 ger ytterligare kontext, med värdeökning i varuproducerande industrier som steg med 1,7 procent och offentlig värdeökning som ökade med 0,9 procent. Det totala antalet anställda minskade med 0,2 procent, men antalet arbetade timmar ökade med 0,5 procent i både hela ekonomin och näringslivet. Hushållens reala disponibla inkomst ökade med 3,5 procent jämfört med fjärde kvartalet 2023, medan offentlig förvaltning visade ett underskott på 61,6 miljarder SEK, vilket belyser blandad finansiell hälsa.
Börsvolatilitet har varit uttalad, med det breda OMXS-indexet i Stockholm som föll 1,7 procent vid stängning, i linje med ledande europeiska börser och inledande handel på Wall Street. Måndagens nedgång innebär att hela årets börsuppgång i Stockholm nu har utplånats, med ett överskott som raderats. Bland tungvikterna föll låsgiganten Assa Abloy och lagerstillverkaren SKF med 3,3 respektive 3,8 procent, ävenom försvarsföretaget Saab, en av årets aktievinnare, gick mot trenden och steg 3,1 procent. I USA vände New Yorks S&P 500-index från minus 0,5 procent till att stänga på plus 0,8 procent, vilket visar motståndskraft mitt i globala svängningar.
Asiatiska börser presterade anmärkningsvärt bättre, med Sydkoreas Kospi som ledde med en ökning på över 5 procent vid öppning och stabiliserade sig på upp 4,4 procent. Japans Nikkei 225-index steg 2,1 procent medan Topix ökade med 1,8 procent, och i Kina steg Shenzhen 1,6 procent med Shanghais börs upp en mer blygsam 0,4 procent. Dessa vinster kontrasterar med europeiska nedgångar, vilket understryker regionala skillnader i marknadssentiment.
Råvarumarknader har starkt påverkats av Mellanösternspänningar, med priset på Brent-olja, en referens på råvarumarknaden, som nådde en topp runt 119 dollar per fat över natten till måndag och svävade runt 100 dollar per fat under eftermiddagshandel – det högsta priset sedan 2022. Priset på fossilgas på Europas råvarumarknad tenderar också uppåt, driven av utbudsbekymmer kopplade till störningar i Hormuzsundet. Hur detta nästan fullständiga stopp av trafik specifikt har påverkat svensk import och export förblir oklart, vilket ökar de ekonomiska osäkerheterna.
Geopolitiska utvecklingar i Mellanöstern fortsätter att forma det ekonomiska landskapet, med före detta USA:s president Donald Trump som hävdar att kriget med Iran till stor del är över och att USA är långt före sina ursprungliga planer, som var att det skulle vara fyra till fem veckor. Trump skrev också på Truth Social att USA kunde slå Iran '20 gånger hårdare' om de stoppar oljetankers som passerar genom Hormuzsundet. Samtidigt anklagar Syrien Iran-stödda Hezbollah för att ha avfyrat artillerigranater in i landet från Libanon över natten, enligt den syriska statliga nyhetsbyrån Sana, vilket indikerar pågående regional instabilitet.
Finansminister Elisabeth Svantesson betonade utmaningarna framöver och uppgav att osäkerhet och oförutsägbarhet innebär att vi inte vet exakt vart den svenska ekonomin är på väg. Regeringen sänker förväntningarna för den svenska ekonomin, vilket återspeglar en försiktig hållning mitt i volatila förhållanden. Detaljerade prognoser för BNP-tillväxt bortom 2026 specificeras inte, vilket lämnar frågor om den långsiktiga banan med tanke på reviderade prognoser och pågående globala osäkerheter.
I en kulturell notis kommer Kungliga Operan att flytta sina föreställningar till Norra Djurgårdsstaden, där de kommer att vara belägna i Gasklocka 2 från 2027 till 2032, enligt flera rapporter. Denna omlokaliseringplan lägger till en icke-ekonomisk dimension till den bredare berättelsen om förändring och anpassning i Sverige.