Hösten 2018, efter att Danske Banks penningtvättsproblem i Baltikum avslöjats, vände sig journalister till Swedbank med frågor om dess verksamhet i Estland. Enligt Dagens Nyheter beskrev Birgitte Bonnesen att de inte hittat några problematiska kunder kopplade till Danske Bank. Den 20 februari 2019 rapporterade SVT:s 'Uppdrag Granskning' om många misstänkta kunder och transaktioner i Swedbanks estniska verksamhet, där experter pekade på tydliga varningssignaler för penningtvätt.
Swedbanks aktie rasade och förlorade 40 miljarder kronor i börsvärde under de följande dagarna. Den 26 februari 2019 avslöjade Dagens Nyheter att Bonnesen hade informerat vissa aktieägare om den kommande rapporten före dess publicering. Ekobrottsmyndigheten inledde en förundersökning om otillåten utlämnande av insiderinformation, som senare utökades efter en husrannsakan på Swedbanks huvudkontor.
Ja. Vi hittade ingenting. Vi har gått igenom alla kunder som var med i mediernas rapportering om Danske Bank och ingen av dem är, eller har varit, kunder i Swedbank. Inte en enda.
Åklagaren misstänker att Bonnesen kände till penningtvättsproblemen när hon gjorde sina uttalanden, och hon är nu misstänkt för grovt bedrägeri också. I mars 2019 sparkades Birgitte Bonnesen, och styrelseordförande Lars Idermark avgick kort därefter. De ersattes av Jens Henriksson som vd och tidigare statsminister Göran Persson som ordförande.
Rättegången mot Bonnesen inleddes hösten 2022, med åtal som inkluderade otillåten utlämnande av insiderinformation och grovt bedrägeri, med en potentiell straffpåföljd på upp till sex års fängelse. Efter 22 dagar av huvudförhandlingar frikände tingsrätten henne i januari 2023 och ansåg att hennes uttalanden antingen var korrekta eller för allmänna för att vara straffbara. Men hösten 2024 fastställde hovrätten att uttalanden var vilseledande och straffbara och dömde henne till ett år och tre månaders fängelse.
Ärendet är nu hos Högsta domstolen, som kommer att pröva om hennes uttalanden utgjorde ett brott, baserat på bevisade misstankar om penningtvätt från 2007–2015 och hennes medvetenhet om brister i penningtvättsarbetet. Högsta domstolens prövning fokuserar på att klargöra om hennes uttalanden var vilseledande på ett kriminellt sätt.